| Författare | Meddelande | ||
     Bengt Svensson |
Jag gjorde en förfrågan på Rötter angående Paschilius Dionysius Chenon och fick till svar att Kjell Lindblom hade nya uppgifter angående honom, dels att han skulle ha kommit från en ort Chenon, finns det något publicerat om dessa för mig nya rön? (Vad har ni för kriterier för vallonsläkter är det ett franskklingande namn på en person inom järnbearbetningen eller??, jag inbillar mig att det inte går att spåra alla till "Vallonien", eller hur kan Chenon vara en vallonsläkt han kom ju enligt tidigare rön från St.Denis, Mvh Bengt | ||
| Kjell Lindblom |
Hej Bengt! Eftersom du nämner mig i ditt inlägg känner jag mig manad att svara. Det är riktigt att jag har en del nya rön om stamfadern Paschilius Dionysius Chenon. Jag har tom skrivit en kortare artikel, som jag hoppas få publicerad i nästa nummer av Vallonättlingen eller Forum. Att PDC skulle komma från St Denis är just en sådan obelagd uppgift, som det finns all anledning att ifrågasätta. Var har du läst det någonstans? Och vilken primärkälla hänvisas det till, som styrker påståendet? Bästa hälsningar Kjell | ||
| Bengt Svensson |
Hej Kjell Den enda som jag har sett nämna St.Denis är nog Gustav Ekman i "UR STORFORSVERKENS HISTORIA" som har "Karlskoga krönika" som källa Mvh Bengt | ||
| Fredrik Derefeldt |
Kjell:s artikel om ovanstående stamfader finns publicerad i senast numret (5/99, sid 1-2) av Släkthistoriskt Forum Mvh Fredrik | ||
| evau |
Jag har just fått reda på att jag kan ha rötter från vallonsläckten chenong el.chenon. Det ska vara genom min farmor Betty Carolina Jonsson som kom från Lycksele. Hon i sin tur gifte sig med Per Gundersson som var son till Gunder Olsen Verleine-Tue (Verlin), som också var av Vallonsläckt. Farmor och farfar var bosatta i Sysslebäck, Tustaholmen, fram tills sin död. Jag fick aldrig träffa mina farsföräldrar, Tyvärr! Är det någon som har information om släckten Chenon och Verlin, så vore jag hemskt tacksam för svar! | ||
| Ewa Braun |
Chenon och vallonerna i Värmland? Efter att ha släktforskat en tid med målsättningen att få mer vetskap om min släkt och dess bakgrund, har jag tidigare nämnt Chenon och blev då ganska "avnäpst". Jag som en del andra har hämtat information "Ur Storforsverkens Historia" av Gustaf Ekman tryckt 1921, skrifter som måste vara av lika stort värde som annat. I tillägget av vad som förmedlats i mina egna släktled finns bl a uppmaningen att inte förglömma "att di kommo först till Värmeland", vilket är något som inte kan avfärdas. Även om jag nu kan dokumentera vår anfader Francoise Jacqueau, hans ankomst från Sedan till Finspång med ett 6-årskontrakt, finns frågan vart F. Jacqueau tagit vägen efter omkr. 1630. F. Jacqueau kom inte enligt vad som sagts i talemun "först till Värmeland" utan till Finspång. Dessutom talas det i en pluralform om "di", och man undrar om det var fler än en person, d v s fler än F. Jacqueau? I en koppling till ovanstående, är jag fundersam över personen Johan Gago som enligt Gustaf Ekman var jerndragare i Fors år 1591. Denne Gago eller Gagou, har i Kilboms "Vallonerna" nedskrivits i en ytterligare variant - Gagot. Att franska namn "anpassades" och ofta stavades som man kunde uttala dem i Sverige, kan vara fullt naturligt, eftersom svenskan är ett mer ljudenligt språk än ex. franskan. Ser vi till uttalet av Gago, så undrar jag om begynnelsebokstaven G kan ha varit ett che-ljud? Om så är fallet, blir detta uttal Ch-a-g-o. Vilket är ganska likt uttalet av Jacqueau - Ch-a-k-å, som i det svenska uttalet och i slutleden lätt kan övergå från k-å till g-o och därmed skrivas Gago. Vad jag kan föreställa mig och som även blir min fråga, är om Gago i ett franskt ursprung kan ha varit Jacqueau och att detta i en tidig anpassning förenklats till Gago med uttalet "Ch-a-g-o"? Dessa spekulationer är på basis av det som i talemun förts vidare i undertecknads släktled. Om Johan Gagos ursprungliga efternamn är Jacqueau - och han är i Sverige innan Francoise Jacqueau kommer till Sverige, kan det som man sagt i talemun stämma. Något som även skulle ge mitt sökande en inriktning på som ex. Kroppa i Värmland. Ser jag däremot till Kilboms "Vallonerna" där Gago skrivs i varianten Gagot, skulle jag inte på samma sätt spekulera i en koppling till namnet Jacqueau. Mitt inlägg och tillika fråga om aspekten om namn och ev. kopplingar blev långt. Men jag hoppas på någons intresse. Kanske finns någon med en släktforskning som knuter an till den tidiga invandringen och dessa fransoser. Med vänlig hälsning Ewa Braun | ||
| Donald Freij |
Hej Ewa! Något svar på din fråga vågar jag mig inte på. Men ditt inlägg om stavning och uttal var mycket intressant att ta del av. Det jag främst lade märke till var ordet om "di". Min anfader var Jean Piette i Åker (D). Jeans Piettes anställningskontrakt är ej återfunnet i något arkiv. Denne Jean tycks ha inkommit till Sverige tillsammans med en skara bergsmän i början på 1620-talet och syns ett fåtal gånger i arkiven. Där ser jag en koppling med "di" för Jeans ättlingar gifter sig med om möjligt en "skara bergsmäns" barn. Alltså i nära bekantskapskretsen. Där förekommer namnen Fassing, Herou, Derheu, Verlin samt Faggot. Denne Jeans son Daniel Piett blev sedan verksam vid Kroppa. Han undertecknar mantalspenningen för Kroppa 1675. Sedan blev Daniel bruksförvaltare på Ramshyttan i Kils församling, men svarade ytterligare några år för Kroppa och Storforsverkens räkenskaper. Vid efterforskning av släkten har jag även försökt att följa bruksägarna och dess koppling till överheten. Detta i syfte att få svar på mina anors anledning till vistelsen i Sverige. Likaså att hitta något som påvisar och styrker vem som kan ha utfärdade det. Bruksägarna tycks ha bruken som handelsvara då sk. ägarna skiftar ofta. Det kan man följa i domböckerna. Min motfråga blir således om det är bekant för Ewa vilka bruksägare som denne Jacqueau eller Chenon kom i kontakt med under sin verksamhet? Mvh Donald | ||
| Lars Hasselblad |
Eva, G framför bakre vokal, t ex "a" uttalas i svenskan alltid "hårt" alltså inte med sje-ljud, så det förefaller väldigt osannolikt att stavningen Gago skulle stå för ett Jacqeau. | ||
| Ewa Braun |
Hej! Tack Daniel och Lars för svar och resp. motfråga. Ber om ursäkt för att jag inte svarat tidigare, men julen utgjorde ett uppehåll i släktforskningen. Daniel, avseende din fråga,var Chenons uppdrag att skaffa skickligt yrkesfolk till bruken i Värmland emedan Francoise Jacqueau (min anfader) kom till Finspång april 1624, efter att ha skrivit under ett 6-årigt kontrakt. Frågan är vart han tog vägen efter 1630? Under en period arrenderades/ägdes Kroppa av L de Geer. Jag har inte aktuell litteratur tillhands i denna stund, men jag tror mig minnas att det var ett tjugotal år, omkr. 1640-talet. Detta sammanfaller med möjligheten att F. Jacqueau, som befann sig de första 6 åren på Finspång (hos d Geer) kan ha förflyttats eller sökt sig till Kroppa i Värmland. Detta stöder även det man förmedlat inom släktleden om Värmland. Kanske ett "halmstrå" med förhoppningen om ev. spår som kan leda till mina anfäder/generationer som ännu är okända. När jag startade min släktforskning, fanns det få som trodde att jag skulle få reda på det forna franska släktnamnet - även bland de mer luttrade släktforskarna. Men en dag fann jag det - i hfl. Ibland kan faktiskt det som förefaller osannolikt ske eller vara just sanningen. Även om jag själv inte hyser någon större tilltro till mina egna tankar om en koppling mellan namnen Gagou och Jacqueau, ville jag ändå pröva tanken. Detta med aspekten på hur namn/ord ev. kan anpassats till sin aktuella tids språksituation. Avseende de franska namnen, troligen med den främsta målsättningen att förenkla och anpassa dessa för att lättare kunna uttalas och skrivas. Denna tanke diskuterades med frågeställningen hur släktens äldste med sin ortstypiska äldre dialekt hade gjort "sin anpassning" av Jacqueau. En diskussion som resulterade i den troliga utvecklingen att J-et och q-et hade bytts ut mot två tryckstarka G. Avslutningsvis är jag fortsatt tacksam för tips om läsbart som kan ge mer vetskap om bruk i Värmland, om Kroppa samt tankar och råd som ev. kan leda till mina anfäder. Med hälsningar och en god fortsättning på år 2003 - Ewa Braun | ||
| Jonas Palm |
Bengt Svensson ställer en intressant fråga ovan: "Vad har ni för kriterier för vallonsläkter är det ett franskklingande namn på en person inom järnbearbetningen eller??" Jag har inget bra svar på frågan (allra minst ang släkten Chenon), men man kan ju tillåta sig att spekulera. Ett årtal som ofta nämns är 1600. Före det verkar det inte vara riktigt vederhäftigt att tala om valloner i sverige, trots att t ex Godegård hade en tidigare invandring. Vidare frågar man sig om t ex drottning Blanka av Namur kan räknas som vallon. I dagens Valloniet är Namur i politisk mening huvudstad. Å andra sidan, var hon inte verksam inom järnhanteringen (el relaterad verksamhet), och hon fanns i sverige långt innan 1600. Måhända var hon Burgundisk prinsessa och var därför finare än vallonen i gemen? Det skulle vara intressant att höra vad vallonen själv har att säga om ämnet! Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Låt oss titta på vad vallonen säger själv, se nedanst sajt (det är ingen Chenon som uttalar sig men ändå): http://www.electriceditors.net/langline/vol2/2-28.txt From: Corinne Orde "Being half Walloon myself, I can confirm that 'Wallonia' is occasionally used in English to denote the French-speaking (originally Walloon-speaking), southern part of Belgium. Walloon is a French dialect which has many similarities with Old French and which has survived rather better than other Northern French dialects. Go into any cafe or to any street market in southern Belgium and you will hear lively conversations in Walloon. Educated people, however, try very hard to disguise any 'Walloon' accent they may have, and French people always make rude comments about our 'accent Belge!'. Some say that Walloon is derived from the same word as Wales. Chambers dictionary says it is a Germanic word meaning 'foreigner'." Jag är inte säker på att inlagan platsar under släkten Chenon (utan kanske under fria ämnen), men den besvarar kanske Bengt Svensson fråga under denna släkt. Mvh Jonas Palm | ||
| eva60u |
Hej! Det var länge sen jag ställde frågan om släkten chenon. Nu vet jag lite mer...det var min farmor Betty Carolina Jonsson som kom från vallonsläkten chenon. Varlien som jag tog upp då kommer från en Norsk släkt som stavas Vaerlien där dom ägde gårdar runt en sjö som heter vaerliensjön som ligger i Elverum i Norge,ända ner från Vikingatiden.Alltså ingen vallonsläkt där. Men min farmor Betty Carolina kom från släkten chenon och har visst anor från franska belgien. och att det ska finnas en vapensköld i riddarhuset eller om den har blivit flyttad. mer vet jag inte just nu, har inte haft tid att kolla upp detta , men ska göra ett nytt försök snart. det ska finnas en man i släkten som har skrivit en släktbok om detta, men kan inte finnas denna bok någonstans och vad han hette, Vet inte vart jag ska börja. Men ska kolla upp lite mer..hoppas det ska lyckas bättre denna gång.Finns tyvärr ingen äldre kvar att fråga som vet. En faster till mig hade börjat släktforska, men hon har tyvärr lämnat det jordiska för ett par år sen. EvaU | ||
| Helena Sundström |
Hej, Jag undrar om någon vet var Carl Denis Chenons fru Sophia Magdalena Sundström är född, jag hittar bara att det eventuellt är i Göteborg antagligen 18021210, de bodde i Jakob, Sparfven 5, 1845 när dottern Mathilda Christina (min mans ana) föddes. Mvh HelenaS |