| Författare | Meddelande | ||
     jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Britt-Marie Waller har ett intressant inlägg den 8/3-11 under Östergötland socknar Godegård: http://aforum.genealogi.se/discus/ ”Om du gör en sökning i "Sök på anbytarforum" och skriver Göransbygget så får du fram de inlägg jag har skrivit 2008 om denna familj. Det finns även en diskussion på www.vallon.se under släkter Bevi som gäller Göransbygget. Att Margareta Göransdotter tillhör en vallonsläkt kan man förstå, men frågan är bara vilken??” Jag saxar lite från undertecknads inlägg den 3 nov 2007 under släkten Robert: ”Lisbet Ahlze'n Grahn har hittat följande: Godegård C:1 kyrkoräkenskaper 1700 30/11_ "Noch böthe Görans Kerstin till Kyrkian .... 12 öre." Här får man veta att det 1700 fanns en Kerstin som var gift med en Göran. Tyvärr är information knapphändig. Tydligen var det en smärre förseelse av böterna att döma. Det kan dock inte uteslutas att Kerstin ovan är identisk med den H Kierstin Andersdotter i Giöransbygget som avled 1717 (bg 15/9), "85 år". Test 1 daler. Ev kan hon vara moder till nedanstående förmodade syskonskara: Noteringar ur Godegård C:1-2_ Margareta Jöransdotter g 1708 25/10 i Godegårds sn m Daniel Håkansson uti Holmsjötorpet. Hon avled 1737 (bg 3/4) "54 år fr Göransbygget. Således F ~1683. Dr Anders Göransson fadder 1707 2/2 åt Per Eliasson Roberts barn. Kerstin Göransdotter F ~1677. Fadder åt Tomas Eliasson Roberts barn 1708. Bor som piga i Göransbygget 1712. Trol identisk med den H Kerstin Göransdotter fr Tasbygget som avlider 1741 14/11 "64 år". Elin Göransdotter bor i Göransbygget 1712, piga på Fansbyns ägor 1711 då hon 18/3 samma år som piga är fadder åt Per Eliasson Roberts barn. Maria Göransdotter, piga. Fadder 1705 16/4 åt Tomas Eliasson Roberts barn. Om även Henrik Roberts hustru Cathrina Göransdotter hör till den förmodade syskonskaran är i skrivande stund oklart.” Man noterar att Margaretha återfinns i Lisbets lista ovan. Waller har i sina inlägg enl ovanst sajt föreslagit Robert alt Bevi som möjlig släkt. Varför inte prova lyckan med ngn av Göranssons vallonska varianter: George (Gregoire, Joris, Jouhrez) o likn enl vår hemsidas lista på fransktalade vallonsläter: Man bör dock inte utesluta andra vallonsläkter då Google sökning på Jöran och Joris ger: "Av Ulf Berggren - fredag den 18 febr 2000 kl. 19.53: Ja, Joris är definitivt ett vallonskt förnamn i Sverige. Jag har också tidigare sett någon teori om vad det skulle motsvara på franska, möjligen var det just Georges. Namnet förekommer bl a i släkterna Dubois (Debou) och Fassing, och jag känner också till något enstaka ytterligare exempel i Sörmland." "Av Stig Geber (Sgr) - tisdag den 14 aug 2001 kl. 21.58: Joris är sannolikt en vallonsk form av Georg(e). Namnet finns bl.a i släkten François." Dessa exempel visar att Joris åtminstone förekommer i släkterna Dubois, Fassing och François. Ang Godegård kan t ex Gauge de Ruar vara inblandad, enl rättegångsprotokoll i Lindblom ”Vallonsläkter under 1600-talet” (men Gusumstrakten är mer trolig). Enligt Kjell Lindblom ”Vallonsläkter under 1600-talet” del III tas två sådana vallonska Görans-läkter upp. Man noterar under dessa släkter att flera vallonska namn kan bli Göran/Jöran på svenska. Lindblom föreslår att de kan återfinnas som Göransson el Jorisson i det svenska källmaterialet. Godegårds brukslängd från 1659 innehåller en Esaias Jöransson. Esaias låter misstänkt finskt, liknande Esa. Förnamnet Esaias återfinns även i Undenäs (Esaias och Jeremias i en och samma släkt) men det är svårt att avgöra ursprunget, se Stabergs inlägg 6 nov 2006 på: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/21625.html Det är dock möjligt att Esaias Jöransson är andra generationens invandrare i Sverige. Om man ser på en av de vallonska ”Göransson-släkterna” i Lindblom del III så har den invandrat till Sverige på 1620-talet. Det är alltså möjligt att Esaias Jöransson har vallonsk far och finsk mor. Den Göran som Göransbygget är uppkallat efter skulle kunna vara son till Esaias Göransson (av allt att döma är han inte Paillardelättling). Att patronymikonet Esaiasson inte kan återfinnas primärt i Godegård kan bero på att man använder det vallonska Jöran-patronymikonet i svensk tappning. Hoppas att dessa spekulationer kan sätta fart på forskning det vallonska Görans-sönerna och -döttrarna. Jag lägger in anknytande externa länkar på separat post (då dessa inte fick plats). Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej igen! Externa länkar som inte fick plats: George (Gregoire, Joris, Jouhrez) o likn enl vår hemsidas lista på fransktalade vallonsläter: http://www.vallon.se/ind_forsk.htm Man bör dock inte utesluta andra vallonsläkter då Google sökning på Jöran och Joris ger: http://genealogi.aland.net/discus/messages/1063/9908.html?998078637 Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej igen! Denna mening blev lite blurrig och otydlig: "Att patronymikonet Esaiasson inte kan återfinnas primärt i Godegård kan bero på att man använder det vallonska Jöran-patronymikonet i svensk tappning." Den bör vara: "Att patronymikonet Esaiasson inte kan återfinnas primärt i Godegård kan bero på att man använder det forna vallonska patronymikonet George som släktnamn i Sverige, dock i svensk tappning." Jag vill minnas att Kjell Lindblom "Vallonsläkter under 1600-talet" har skrvit att det förekommer att det vallonska släktnamnet har återtagits (trol främst Värmländska vallonsläkter). Bakgrunden skall ha varit att man möjligen fick bättre betalt på järnbruken om man anspelade på den vallonska bakgrunden. Detta skulle också kunna var förklaringen till att Esaiasson (enl undertecknads kännedom) primärt inte återfinns i Godegård. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Jag nämnde i mitt tidigare inlägg Gauge de Ruar. Släkten de Ruar bör inte uteslutas ur diskussionen. Släkten de Ruar uppvisar en mängd stavingsvarianter, se Lindblom II s 205. På samma sida kan man läsa om Gauge de Ruar som inblandad i ett mål, enl Kumla dombok från 5/8 1645. En viss Bärtill Erichson från Gogårdh är motpart. Vidare skriver Lindblom att Gauge de Ruar med stor sannolikhet arbetar vid Svarthyttan i Lerbäck (dvs inte långt från Godegård). Mellan 1654-75 skall han dock ha funnits vid Gusum. Söner till Gauge är Collas, Per och Jöran, enl s 205 (återigen). Dessa verkar dock inte jobba i Godegård utan främst Gusum. Kan dock Göran ha återvänt till trakter där hans pappa hållit till? Jag såg på den utmärkta hemsidan nedan att det finns en Göran de Ruar. http://www.yourbeginnings.com/FAMILJEAKTUELLT/search.php Han får en dotter Maria som avlider 1673 vid 5 år ålder. Jag kan dock inte hitta ngn hustru till Göran, ev Kierstin på denna sajt el om Göran är begravd där. Däremot är brodern? Collas gift med en Kerstin Andersdotter enl samma sjat!, jämför mitt första inlägg. På Godegårds Mantalslängd 1673 återfinns en du Ruen enl Kjell Cederlind: http://www.vallon.se/discus/messages/17/515.html?1270049474 ”Postat den Onsdagen den 16 November, 2005 - 9:22: ________________________________________ hej! jag har försökt läsa mantalslängderna för Godegårds bruk för åren 1653-84, och då lyckats tyda mig fram till följande: Gräll, Rubbart, Bevy, Hero, Cardon, le Dent, Jonneau, Muskin, Bayard, Pailard, Allard o Croon. Dessutom (och nu är jag ute på mycket djupt vatten bland valloner) tycker jag mig ha tytt följande namn: le Brun 1659-76 Belotti ?? 1659 Matardell 1660 Ponsle 1673 du ruen ?? 1673 du bois 1674-79 Pescheur 1674-76 Men jag är, som sagt, mkt dålig på att tyda den gamla skrivstilen. Mvh/Kjell” Man skulle kunna tro att Göran de Ruar tog illa vid sig vid dotterns tidiga död och ville ha förändring i sig liv. Möjligen flyttade han till Godegård 1673, i vars trakter tidigare hans pappa hållit till enl ovanst. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! På sidan 94 i Linblom III kan man under släkte George återfinna Serfua Joris. Han står på brukslängden för Gusum 1654-57, det senare året även med hustru, och är möjlig son till Gauge de Ruar enl Lindblom. Vidare får man lära sig att följande dopnamn kan bli Göran på svenska: Gauge, George, Joris, Hieronimus, Gervais och Servais. Namnet Serfua är svårtolkat. Googling ger inte mycket. Man skulle kunna tro att det är en variant av Servais. Om det stämmer kan det röra sig om Göran de Ruar som tidigare diskuterats. Man undrar om hustruns namn framgick? Kan vara intressant för att utesluta en förväxlig mellan Collas och Göran enl sajten ovan. Kerstin Andersdotter verkar dock vara ett vanligt namn i Gusumstrakten (även på andra orter!)på den tiden. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Ett bra tips ang Gusum återfinns nedan. Det är ingen väl ingen George-ättling som avses men nyttig information. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/716.html Postat söndagen 18 mars 2007 - 13:48 ________________________________________ "Jag har studerat den av GF nyligen utgivna Ringarum-skivan och funnit att Måns Andersson Söderling gifter sig 10/10 1725 i Gusum med Anna Maria Collasdotter. De får under perioden 1726-46 sju barn, däribland sonen Claes döpt 2/8 1735. Jag tycker mig ha funnit att det är denne Claes, som under namnet Nils Söderberg får sonen Niclas 29/1 1768 vid Gusums bruk. Nils = Claes = Nicolas = Collas. Finns det någon Gusumforskare, som kan bekräfta mitt antagande, undrar Kjell" Undertecknad har just beställt Ringarum-skivan. Det skall bli spännande. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Rigarumskännaren Hans Bergström har hittat intressant information ang Gauge de Ruar och hans hustru Ingeborg Persdotter. Gauge benämns nedan Gauchi. Undertecknad har fått Bergströms tillstånd att förmedla informationen. Då undertecknad inte kan påvisa något släktskap med de Ruar, men väl med Henrik Roberts hustru Cathrina Göransdotter fortsätter jag under släkten George (som på svenska närmast blir Göran). Kopplingen till tidigare inlägg blir även lättare att följa. Vidare noterar man i Kjell Lindloms bok ”Vallonsläkter under 1600-talet” del III att Serfua Joris sorterar under släkten George. ”Ingeborg Persdotter dog 1698 som änka till Gauchi (Ring C:1 sid 175) och skulle då ha varit 74 år, alltså född c:a 1624. Ingeborg är dock troligen inte mor till Gauchis barn eftersom de sannolikt gifte sig efter Nils Simonssons död. Denne Nils finns i Höckerum f.o.m. 1644 men när de gifte sig vet jag inte för fruar nämns först 1656 och då står det Ingeborg Persdotter. 1669 står de fortfarande kvar och 1670 står det änkan Ingeborg på det mantalet. 1672 står det Gauchi och hustru och 1673 står det Gauchi och Ingeborg Persdotter. Vem som var Gauchis första hustru och mor till hans barn står alltså skrivet i stjärnorna.” Som Kjell Lindblom skrivit om enl inlägg ovan återfinns Gauge de Ruar trol i Lerbäck i närheten av Godegård innan han flyttar till Gusumstrakten. Man skulle då kunna försöka identifiera Gauge de Ruars första hustru i trakten av Lerbäck. Hennes släktingar skulle möjligen även kunna återfinnas i denna trakt. Möjligen skulle det då bli lättare att förstå de fadderskap hos Göranssöner och -döttrar i Godegård som Lisbet Ahlze’n-Grahn har hittat (se Anbytarforum under Östergötland, socknar Godegård). Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! En rättelse: Lisbet Ahlze’n-Grahns inlägg ang faddederskap återfinns enl nedan: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/634.html ”I Godegårds födelse/dopbok 1699 3/12 så döps gossen Johan, Lovitz (Bevi?) barn vid Bruket. Bland faddrarna finns dr Johan Bewy och pigan Cathrina Göransdotter. Hon var således ogift vid denna tidpunkt. Jag förutsätter då att hon är identisk med den Cathrina Göransdotter som 1700 19/8 vigs med Henrik Eliaeson Robert. Min uppfattning är att Cathrina Göransdotter verkar ha en stark anknytning till familjen Bevi och då speciellt Lovis Bevi. Det finns ömsesidiga fadderskap mellan familjerna. Cathrina Göransdotter förekommer också i fadderskap tillsammans med en Lovis Göransson (ev har han släktnamnet Bevi)och där har jag funderat om det är hennes bror. Kanske någon med kunskaper i sl Bevi vet mera om detta.” Man skulle kunna försöka ringa in sökningen via släkter där förnamnen Collas, Per, Jöran och Henrik är frekventa, se Ringarumskivan ang Henrik. Ang en ev förväxling mellan Collas och Jöran map hustrun Kerstin Andersdotter kan detta av allt att döma avskrivas, enl Ringarumsskivan RINGVC_1.XLS. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Två tidigare idigare meddelanden av undertecknad på denna sajt kan vara av intresse i diskussionen. Den 14 aug 2007 resp 3 nov under släkten Boivie, Be`ve, Bevy: ”Hej! Har Louis Bevis pappa Philip (s 78 Lindblom I) månne ngn syster? På s 72 Lindblom I finns två bröder till Philip, Pierre och Benoit. Man får förmoda att det finns systrar oxå. Har det framkommit ngt av senare forskning?” ”Hej! Martin Casterud postade den 21 Oktober, 2000 ett inlägg ovan ang Anna Bevij. Lisbet Ahlze'n Grahn har funnit följande: När det gäller Anna Bevi på Hälla i Godegård. så har Lisbet funnit en notis i dombok att hon är dotter till en Henrik Bevi. _Hällestads & Tjällmo HR AI:17, 1710-1713 (s 567-68)_ 1712, 13 febr ord VT, §28. Det Testamente och fordning giästgifvaren i Hälla, Godegårds Sochn Wäll:t Anders Persson (Hellman) tillika med sin Sahl: hustru Anna Hindrichsdotter (Bevi) i wittnens närvahro d: 9 Octob: 1706 till sin Sohn Johan Andersson Helman giordt och updragit honom besittningsRätten af Hälla Giästgifware gård, att efter deras död, utan någons dess medarfwingar och yngre broders åtahl, göra så heelt som halft, och det i anseende till den troo- och flitigheet bem:te deras Son Johan som altstadigt wistatz hemma wid gårdz Bruket och dermed stor möda och beswär haft, /etc/... Anna Bevi var 1:o g m Johan Jacobsson Hero (d före 1675 i Godegård), 2:o gift ca 1676 m gästgivaren Anders Persson i Hälla (vars barn antog namnet Hellman). I sitt 1:a gifte hade Anna bl a sonen Lambert Hero i By samt en son Henrich Bevi som gifte sig i Köping 1688 m Catharina Wallenberg. Han avled i Polen 1704. Mera om sl Hero kan man läsa i en utförlig artikel i Släkt & Hävd 1994 nr 3-4 av Bertil I W Kjelldorff. I artikeln omnämns Anna Bevi ingående men inga uppgifter finns om hennes härkomst - ej heller att hon är dotter till en Henrik. Man kan förmoda att Anna är syster eller kusin till Philip Bevi (d 1699 "69 år") på Godegårds bruk (som var far till Lovis Philipsson Bevi).” Ang föreg inläggs diskussion noterar att namnen Henrik och Per finns representerade (i den hypotetiska moderns (förmodade) släk). Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Genom att studera de källor, t ex eventuella fadderskap, som Martin Bevis ättlingar (t ex Philip, Pierre och Benoit ) är inblandade i skulle man möjligen kunna få information. Speciellt de som varit verksamma i Godegård med omnejd. Dennes förmodade släkting Anna Hindichsdotter (Bevi) inblandning är spec intressant. Ofta är det en lista på personer. Man bör då vara vaksam på en ev Martinsdotter alt Mårtensdotter (Bevi). Man bör vara speciellt vaksam på förnamnet Maria i dess olika former såsom Marie och Marja. Man noterar att Göran de Ruars dotter, som dog vid 5 års ålder enl ovan, bär namnet Maria alt Marja. Om ett barn avlider fick, som bekant, ofta något av de senare barnen det namnet. Man kan här påminna om Maria Göransdotter, piga. Fadder 1705 16/4 åt Tomas Eliasson Roberts barn, enligt inlägg ovan. Det kan vara ett villospår, men en hypotes värd att prova. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Ulf Berggren hade nyligen ett intressant inlägg på denna sajt under släkten Herou: Postat den Fredagen den 21 Oktober, 2011 - 23:43: Jag skall inte återge hela inlägget, men med tanke på Serfua Joris tidigare omnämnd finns det intressanta stavningsvarianter: Serffwa Serfwa Servua Serva Men får känslan att det är Servais som är minsta gemensamma nämnaren. För att återgå till Britt-Marie Wallers ursprungliga fråga ovan så vore det intressant att veta när Göransbygget för första gången finns registrerat eller omnämnt. Är det omnämnt innan 1673 så minskar naturligtvis chanserna att just Göran de Ruar har uppfört det aktuella bygget. Å andra sidan hindrar det ju inte att han har bott i detsamma… Hur som helst, finns det några register över byggena i Godegård, kanske av skattskäl, lagfarter el hemska tanke pantbrev? Mvh Jonas Palm |