| Författare |
Meddelande |
    
Erik Wahlgren
| | Postat den Tisdagen den 25 Januari, 2000 - 16:03: | |
Efter att nyligen upptäckt den här hemsidan och med stort intresse läst de flesta inlägg och frågor undrar jag följande : Varför nämns inte Brevens bruk i sydöstra Närke i dessa sammanhang? jag är själv uppväxt på bruket och har alltid hört att de flesta på orten har Vallonanknytning. Släktnamn som Allard, Birath och många flera finns på fortfarande kvar på bruket. Man är även mycket mån om att bevara seder och traditioner där exempelvis midsommarfirandet sägs ha Valloninslag. Det vore intressant om någon har information om Valloner 0ch Brevens bruk. jag kanäven var till hjälp om någon vill veta mer om bruket. Har även skrivit om detta på brukssidan. |
Mattias Hillbom
| | Postat den Onsdagen den 28 Februari, 2001 - 17:03: | |
De första vallonerna kom inflyttandes till Sverige redan i slutet på 1500-talet. Men inte förrän köpmannen Louis De Geer agerade kom vallonerna hit på allvar. År 1618 kom flera inflyttandes till Finspång i norra Östgöta Bergslag. Kort därefter fanns valloner på flera av bruken i närområdet som exempelvis Hällestad och Godegård i norra Östergötland, Högsjö i västra Södermanland och Brevens bruk i södra Närke. Brevens bruk fick privilegier att starta järnbruksverksamhet den 16 november 1676. Då efter mönster från Högsjö bruk i Västra Vingåkers socken, Södermanland. Högsjö har järnbruksrättigheter sedan 1630-talet och var en föregångare på området. Det ligger nära till hands att tro att det var vallonerna som startade upp järnhanteringen i detta område. Det tro jag dock är fel. En förutsättning för att finna järnmalm är att det finns leptitformationer i berggrunden. Det går en sträng järnmalmsåder jäms med gränsen mellan Östergötland och Närke, geografiskt benämnt som Tylöskogen. Kvaliteten på järnet däremot gav ett rödbräckt järn vid smide, varför man istället valde att i huvudsak hantera järn från Noraskog och Grythytte Bergslag samt från Utö gruvor i södra Stockholms skärgård. Trakterna runt Brevens bruk, Mariedamm och Zinkgruvan i Närke har arkeologiska fynd från uråldrig bearbetning av järn. Om detta skulle komma de kända historikerna till kännedom skulle Sveriges och Europas historia i stora drag behöva skrivas om! Straxt söder om järnbruket Brevens bruk, inte långt från den uråldriga och sägenomspunna gården Skira, finns mellan de två sjöarna Skirasjön och Mossjön slaggvarpar. Här har man i långliga tider utvunnit järn från myr- och sjömalm. När så en gång i tiden vallonerna kom hit till området, gränstrakterna mellan Närke, Östergötland och Södermanland, förstår man varför de hade förkärlek till just denna bygd. Vallonerna -folket som bosatte sig i dalgångarna- flyttade härifrån vidare till de uppländska bruken, Gästrikland, Västmanland och Dalarna. Det är därför som flera av bruken i Uppland liknar det idylliska järnbrukssamhället Brevens bruk i sydöstra Närke. Med tiden blev också Brevens bruk det största järnbruket i regionen, och under lång tid också Örebro Läns största järnproducent och tillika leverantör. Andra bruk i närområdet blev utkonkurrerade och Bergslagen härjades av en bruksdöd. Periodvis under 1700-, 1800- och 1900-talen låg järnbruksaktiviteten nere på flertalet järnbruk och hyttor. Högsjö bruk i västra Södermanland var tvungen att hitta annan näring - textilindustri. Länge lyckades Brevens bruk och Grängesberg klara sig undan den fruktade bruksdöden. Sista skiftet på Brevens bruk gick den 13 mars 1987. Ett kapitel i svensk industrihistoria var avslutat, efter nära 312 år! Den eliktrifierade masugnen och närheten till utskeppningshamn gjorde Luleå och Oxelösund mera attraktiva.
Mattias Hillbom, torp- och gårdsforskare, Brevens bruks hembygdsförening. |
Kjell Lindblom
| | Postat den Torsdagen den 01 Mars, 2001 - 7:56: | |
Hej Mattias!
Skulle vara intressant att få veta vilka vallonsläkter, som funnits vid Brevens bruk under tidernas lopp. Har du uppgift om det?
Hälsningar Kjell |
Andvändarnamn
| | Postat den Söndagen den 24 Februari, 2002 - 9:33: | |
Hej!
Jag släktforskar om Ättlingar till Bergsman Eric Landstöm f.1778 och hans fru Lisa Andersdottter f. 1784. dom bodde på Brohytteägor nr 38. Var var det exakt vet jag ej?
Sen kom syskonen Elin f.1885 , August och David barn till Fredrik Landström och son till Johan Landström f. 1828. Denna familj bodde och var dom sista på gården Svensboda i Hidinge.
Stugan där Elin bodde finns fortfarande kvar i Svensboda och ligger strax norr om nationalparken Garphyttan. Syskonen skulle ha sålt ett miniral berg till tyskar vet jag. Är det någon som känner till denna släkt och folklivshistoria runt denna gård och Hiding. Landström ska av hörsägen i släkten härstamma från vallonerna?
Vore väldigt tacksam för alla tipps och information samt om någon vet något foto arkiv för Hidinge socken. och även Tyslinge församling.
Hälsningar Annie Fjärem anniefjarem@hotmail.com |
Sonia Biörkeroth
| | Postat den Torsdagen den 28 Mars, 2002 - 21:29: | |
Kära andvändarnamn! Gå till bibliotek och beställ fjärrlån på boken "Hidinge socken" samt kolla om det finns ngn om Tysslinge. Sök gärna på Libris hemsida ang boktitlar. I böckerna finns bilder. Jag vet att jag har sett något om Svensboda i ngt sammanhang. Det finns även ett stort verk om Garphyttan som kanske kan vara idé för dig att läsa, för en del i Hidinge finns nämnda i denna bok spec. med anknytning till bergsbruk. Och Garp = tysk, så det var kanske till Garphyttan de sålde.
På stadsarkivet i Örebro finns det fotosamlingar varav en del av samlingarna finns sökbara på dator. Och det finns en del från Hidinge sn. Jag vet att en fotograf som fotograferade mkt i väster-Närke, dit Hidinge tillhör, har lämnat in sin samling. Jag har inte haft tid att kolla upp denna samling. Örebro stadsarkiv har egen hemsida (numer får man gå genom Örebro kommuns hemsida och söka på S - stadsarkiv osv)och mkt tjänst-villig personal.
Mvh Sonia Biörkeroth i Örebro |
Ann
| | Postat den Söndagen den 17 September, 2006 - 9:00: | |
Hej!Kom in på denna sida efter litet sökande efter information aom trakten runt Brevens bruk.
Önskar få litet information om torpet Vargtorp, som ligger knappt en mil från Brevens bruk. (tror det är ett gammalt soldattorp)
Hälsningar Ann Robinson |
Kaj
Oregistrerad gäst
| | Postat den Tisdagen den 05 Februari, 2008 - 17:49: | |
Hej jag har funnit en del gjutgods som är från 40-50 talet???ev tidigare.som är gjutet i brevens bruk.min far arbetade där ca -53och jag undrar lite om det kanske finns intresse av föremålen?
mvh.k.sjögren sjogren50@hotmail.com |
Ann-Sofie Efternamn (grodan§)
Ny medlem
Användarnamn: grodan§
Meddelande Number: 2
Registrerat: 2-2012
| | Postat den Tisdagen den 21 Februari, 2012 - 16:33: | |
Hej.
Jag har startat en tråd i Testa meddelanden om mina släktingar på Brevensbruk.
Har försökt att maila till några som gjort inlägg ovan.
Finns det någon som har lust att läsa min tråd och se om du kanske kan hjälpa mig att hitta viken släkt jag tillhör så att jag kommer framåt i min forskning...
Hälsn Ann-Sofie |
Madeleine Lundqvist (generalskan)
Ny medlem
Användarnamn: generalskan
Meddelande Number: 1
Registrerat: 5-2013
| | Postat den Onsdagen den 19 Juni, 2013 - 18:58: | |
Finns det någon här som är släkt med släkten Dahlqvist som det fortfarande finns ättlingar till i och runt Brevens Bruk vore tacksam för kontakt då jag själv är en Dahlqvist uppvuxen i Kilsmo och gått i skolani Brevens Bruk |
