| Författare | Meddelande | ||
     kjell cederlind |
hej! (Vallon-?)släkten Croon finns upptagen i Erik Appelgrens Vallonernas namn, där han bl.a. skriver följande: "1656-1665 Godegård mantal: Hans Croon mjölnare och Swen Croon körare". utifrån detta begav jag mig till arkivet, för att dyka djupare i mantalslängderna. Jag fann något med anknytning till "Hans Mölnare" även åren 1653-54, MEN åren 1651-1652 (jag hann tyvärr inte längre - alla har väl erfarenhet av hur fort klockan snurrar, när man sitter på arkivet och forskar?) så fanns det inget folk alls vid Godegårds Bruk i Mantalslängden. Min fråga är därför ifall någon SVÄ-forskare känner till orsaken? (blev de bortglömda? eller rentav skattebefriade? eller finns de upptagna i någon särskild deGeer-lista, eller finns det någon annan orsak?) | ||
| kjell cederlind |
hej igen! eftersom jag "djupdyker" i Godegårds socken och bruk, 16- och 1700-tal, så undrar jag ifall någon av er Vallonforskare känner till huruvida det finns något bruksarkiv? (VAR finns det i så fall? vilket skick, t.ex. skadat eller osorterat? vilket språk, svenska eller franska?) Tacksam för all info o tips! Mvh Kjell Cederlind | ||
| Jonas Palm |
Hej! En Hållanders avhandling var en viss Quentin (reservation för stavning) bruksförvaltare i Godegård. Han tillhörde de Geers företagskrets. Jag är själv mkt intresserad av ett sådant bruksarkiv. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag var och hälsade på i Godegård för ngn månad sedan. De små röda husen vid bruket är försedda med stora bokstäver på väggarna, tre st versaler. Jag frågade en guide, som trodde de var initialerna på de som bott där. Ngn som vet mer? Kan det sk TAS-bygget (alt Tasbygget), mämnd i Godegårds kyrkbokföring runt 1700 avse en sådan stuga? Eller är det kanske ett senare påfund med stugornas bokstäver? Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas och Kjell! Eftersom bruksförvaltaren tillhörde de Geers företagskrets kanske material om detta finns i Lövstas stora bruksarkiv? de Geer har ju alltid haft knytning till Lövstabruk och därför kanske det finns något där. Mvh Sylvia | ||
| kjell cederlind |
hej, Jonas och Sylvia! det är några år sedan jag var i Godegård, men jag vill minnas att ngt halvdussin röda hus, utefter vägen fr Godegård mot Tjällmo, vid herrgården, har 3 vita versaler, vilka slutar på G. Vill minnas att ngn berättade att de 2 första betecknade förnamnen och G=Grill, som var ägare ngn gång på 17- eller 1800-talet. (just då råkade jag stöta på nuvarande ägaren till herrgården, och han visste besked, men jag har tyvärr glömt exakt vad han sade) Sylvia, vet du exakt var Lövsta-arkivet finns? Uppe vid Lövsta bruk, eller? Det gäller ju att försöka komma i kontakt med arkiv-innehavaren, som ett första steg. Mvh Kjell | ||
| sylvia.clarkedahlstrm@telia.com |
Hej igen! Lövstaarkivet finns i Lövstabruk (där jag själv bor) men jag är lite osäker på vem som sköter arkivet det bör nog däremot ortens turistbyrå veta, tel 0294-31070. En del handlingar av stort historiskt värde har flyttats men sådant är ju inte detta, så jag hoppas du kan ha tur där. Lycka till! Hälsn Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Tack Kjell & Sylvia! Jag har kollat på släkterna i Godegård (speciellt ang Göransson/Göransdotter) och stötte på följande inlägg av Birgitta Ekvall den 13 mars 1999 på denna sajt under släkten Paillardell. Jag saxar lite: "Sara Lisa Parondell, troligen född mellan 1736 och 1744, sannolikt dotter till krögare Göran Classon Parondell och Marja Lemon i Lerbäck. (Sara Lisa var gift med bokhållare och bruksförvaltare Daniel Löfgren i Godegård och Mariedam i Lerbäck.)" Inlägget är intressant då det dels visar på en (för mig okänd) bruksförvaltare, dels att äktenskap ingicks mellan olika sammhällsskikt. I detta sammanhng skulle det inte skada med en lista på släkten Quintins medlemmar. Vidare har jag i något tidigare inlägg från (tror jag) Kjell Cederlind sett ytterligare en bruksföreståndarsläkt (alt bokhållarsläkt) som inkom ca 1650-1660 till Godegård. Frågan besvarades av Stig Geber, tror jag. Jag har dock glömt bort namnet på denna sent invandrade vallonsläkt. Även här kunde det vara intressant med en lista på den släktens medlemmar. Kan någon tipsa? Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen och ursäkta tjatet! Men, jag fick just mail från Godegårds hembygdsförening. Då man inte bör redovisa andras mail väljer jag här ut information av allmän natur: 1. Kartan där Godegård finns med på heter 9F SV Finspång och finns på Lantmäteriets hemsida. Där kan man få den elektroniskt eller med posten. 2.Tasbygget var ett torp möjligen gård med minst två hushåll ända fram till ca 1960-70 någonstans. Numera är det ett fritidshus med de mesta av uthusbyggnaderna rivna. En gång måste det dock ha varit väldigt vackert där med öppna hagar med stora solitärträd. 3. Tasbygget har alltid ägts av Godegårds säteri och de som bott där har arbetat på bruket eller på gården. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Kartan 9F SV Finspång (se tidigare inlägg) visar det sk Elisebygget och Göransbygget ca 6 km nordost om Godegård. Strax norr om Årsjön. Enligt Godegårds hembygdsförening skall Elisebygget tidigare ha hetat Eliasbygget och inhyst Iller (Elias) Robert ngn gång under 1600-talet. Granngården Göransbygget är aktuell mht diskussionen under släkten Robert. Mer allmänt verkar kolarsläkterna ofta vara bosatta lite utanför själva bruksorten. Man kan därför förmoda att den aktuelle Göran tillhör en kolar- alt körarsläkt. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Ytterligare information från Godegårds hembygdsförening ang det sk Tasbygget ca 2km nordost om Godegårds bruk. Nedanst antyder att de tre bokst TAS inte har samma ursprung som de som står på stugornas väggar i bruksomr: "Vad själva Tasbygget kommer ifrån har jag ingen aning om och har aldrig förut sett kombinationen TASbygget. De tre bokstäver som finns på husen vid Säteriet är förkortningar på dem som drev gården på den tiden. T.ex. JAG som står för Johan Abraham Grill sedan står också årtalet när husen byggdes. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Hållanders avhandling "Vägen in i Sockenkyrkan" om de uppländska vallonerna har en intressant indelning ang personalen på bruken. Smides- och hyttpersonal, kolar- och skogshuggarpersonal samt körare, hantverkare (hjulmakare och bälgmakare). I vissa fall även hovslagare och mjölnare. Det vore intressant att göra motsv indelning på andra bruk än de uppländska. Här intresserar jag mig för Godegård, under säg 1650-1700. Det är möjligt att sådana indelningar finns i t ex ngn av Berndt Douhans böcker (tipsa då gärna). Sylvia Dahlström har under släkten Cudriaux framlagt ytterligare argument för värdet av en sådan indelning. Under släkten Robert har jag försökt ringa de vallonsläkter som varit aktiva i Godegård sn under denna period: Allard, Bayard, Becude (informator), Bodechon, Bonnevier, Bevy, Cardon, Croon, le Dent, Grell, Herou, Jonneau, Muskin, Paillardel, Pescheur-Picard, Robert (samt bruksföreståndarsläkterna Matthon och Quentin). Vid Godegårds bruk (till skillnad från sn) tror jag listan begränsas till följande vallonsläkter under den aktuella tidsperioden (rätta mig gärna): Allard, Bayard, Bonnevier, Bevy, Cardon, Croon, Grell, Herou, Muskin, Paillardel och Robert. En indelning likn Hållanders skulle då kunna vara: Smides- och hyttpersonal: Allard, Bayard, Bonnevier, Bevy, Cardon, Grell, Herou, och Muskin Kolar- och skogshuggarpersonal: Robert och Paillardel Körare: Croon Hantverkare (hjulmakare och bälgmakare):? Bevy kan eventuelt även vara skrivare på detta bruk och Cardon möjligen även kolare. Möjligen skall även Jonneau sortera under Godegårds bruk. Av sammanställningen framgår att jag inte hittat ngn hjulmakare, bälgmakare, hovslagare eller mjölnare bland vallonsläkterna. Hovslagare och -mjölnare får väl knappast anses som några traditionella yrken inom vallonsläkterna. Bland potentiella vallonsläkter ligger det dock nära till hands att leta efter kandidater till hjul- och bälgmakare. Troligen behövde man ha sådana på plats i händelse av reparationer för att undvika produktionsbortfall. Jämför lodstöpare och masugnsmurare som troligen inte var stationära på motsv sätt. Släkten Robert har hjulmakare men verksam i Uppland. Som kandidat(er) till hjulmakare skulle man kunna lyfta fram den person (alt personer) med förnamnet Göran som är bosatt(a) i dels Göransbygget, dels Tasbygget i Godegård under den aktuella perioden. Jag har under släkten Robert spekulerat i möjliga förklaringar till det. Med hänsyn till förnamnen hos de aktuella Göransdöttrar och Göranssöner (bl a Catharina och Louis ) är det troligt att åtminstone en av föräldrarna var vallon. Som kandidat till bälgmakare blir det svårare. Här har jag inga ide'er. Kom gärna med rättelser och synpunkter. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag missade visst Hans Croon, mjölnare i Kjell Cederlinds inledande inlägg under Godegård. Vidare har man möjligen haft med sig dragdjur från vallonien. Vilket kan förklara hovslagaryrket bland valloner. En uppdaterad lista: Smides- och hyttpersonal: Allard, Bayard, Bonnevier, Bevy, Cardon, Grell, Herou, och Muskin Kolar- och skogshuggarpersonal: Robert och Paillardel Körare: Croon Hantverkare (hjulmakare och bälgmakare):? Mjölnare: Croon Hovslagare:? Mvh Jonas Palm | ||
| kjell cederlind |
hej! enl K.Lindblom så hette "Anders smältare" Jonneau, så denne kanske skall ingå i Godegårdspersonalen? (själv har jag ännu inte 100%-igt klart för mig skillnaden mellan personalen i smedjan, å ena sidan, och masugnen/hyttan, å den andra). | ||
| Jonas Palm |
Kjell! Du har rätt, jag missade visst de båda smältarna Anders och Nicolas Jonneau. Vidare var tydligen släkten Paillardel skogshuggare i första generationen i Sverige, men körare i Godegård. Efter att ha tittat noggrannare på släkten Bodechon, Lindholm I, s 70, så förefaller även den relatera till bruket, som körare. Le Dent, är jag osäker på, men provar att sätta som skogshuggare (rätta mig gärna). En uppdaterad lista: Smides- och hyttpersonal: Allard, Bayard, Bonnevier, Bevy, Cardon, Grell, Herou, Jonneau, och Muskin Kolar- och skogshuggarpersonal: Robert och le Dent Körare: Bodechon, Croon och Paillardel Hantverkare (hjulmakare och bälgmakare):? Mjölnare: Croon Hovslagare:? Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Lindblom I, skall det naturligtvis vara och inget annat. Dvs Kjell Lindblom "Vallonsläkter under 1600-talet, del I" Mvh Jonas Palm | ||
| kjell cederlind |
hej! jag har försökt läsa mantalslängderna för Godegårds bruk för åren 1653-84, och då lyckats tyda mig fram till följande: Gräll, Rubbart, Bevy, Hero, Cardon, le Dent, Jonneau, Muskin, Bayard, Pailard, Allard o Croon. Dessutom (och nu är jag ute på mycket djupt vatten bland valloner) tycker jag mig ha tytt följande namn: le Brun 1659-76 Belotti ?? 1659 Matardell 1660 Ponsle 1673 du ruen ?? 1673 du bois 1674-79 Pescheur 1674-76 Men jag är, som sagt, mkt dålig på att tyda den gamla skrivstilen. Mvh/Kjell | ||
| Jonas Palm |
Hej! Tack Kjell, din översta lista verkar huvudsakligen överensstämma med den jag vaskat fram ur Linbloms böcker. Bodechon saknas vilket kan betyda att de jobbade inom Godegård socken, men inte på Bruket. Intressant med le Brun, verksam under rel lång tid på Bruket. För mig var Belotti och Matardell ny namn. Men som du säger kan det ju bero på svårtydbarheten. Mvh Jonas Palm | ||
| kjell cederlind |
hej Jonas! skillnaden i den övre delen beror nog DELS på att Lindblom forskat mer (kring bakgrund/samband mellan de olika personerna)samt att han kan tyda texten bättre, DELS på att många endast står med förnamn+yrke eller patronymikon. Men, det som Lindblom forskat fram är naturligtvis det som gäller. (vad hette Bodechon i förnamn och vilka år arbetade han/de inom Godegårds bruk?) Det skulle också vara intressant att se, under t.ex. en 100-årsperiod (1653-1753), hur släkterna "utvecklas" - de kanske byter yrke eller tappar familjenamnet. Mvh/Kjell C | ||
| kjell cederlind |
hej igen! glöm "matardell" - efter att ha tittat igen (och forstorat bilden), så kom jag fram till att det rör sig om Jöran och Henri Pailardell! Det är inte alltid så lätt att tyda versalerna, i synnerhet inte när det är ihoptryckt med såväl raden ovanför, som under. Skickar dessutom en skärmbild på Niclas"Bilotti" 1659 till Jonas Palm. Mvh/Kjell C. | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag håller med Kjell Cederlind och tackar för skärmbilden. Jag tar förresten upp den under släkten Robert ang ett svenskt namn på densamma. Ang Bodechon (Lindblom I, s 70) så heter han Mathieu (hans pappa heter Charle). I Godegårds mntl år 1662 omnämns han som Mathias Boete och 1663 som Mattias Bertelson. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Här har vi tydligen ett till försvenskat namn liknande det vi förut tog upp på släkten Cudriaux på deras sida. Det var nog vanligt att namnen blev försvenskade och det gjorde det nog lättare både för dem och de som var skrivare på bruken det var nog ytterst få skrivare som hade utbildning i franska och som då kunde förstå vad de hette och stava det rätt. Det kanske också gjorde det lättare för dem (vallonerna) att smälta in i befolkningen om de hade ett på svenska uttalbart namn så det kanske finns valloner som döljer sig bakom högst svenska namn? Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Sylvia! Om man orkade (och kunde) skulle man kanske sammanställa en lista på försvenskningar. Jag tog upp några exempel under släkten Aldrin. Hennin=Helin, Chochois=Sandrin, Varoquin=Rochin (rätta mig gärna). Jag skrev ngt ang släkten Pourell de Hatrize oxå. Vidare, frågade Douglas Damm ngt i ämnet, där Darm under släkten Darbie kan vara bakgrunden. Om jag har förstått det rätt så försvenskade många av de tidiga vallonsläkterna, ung 1580-1600, omgående sina namn, i t ex Värmland. Både för och efternamn. Exempelvis blev Etienne försvenskat till Sten el t.o.m Sven. Efternamnen övergick ofta till patronymikon. Troligen betraktades man som gästarbetare i början och man bytte väl inte minst för att smälta in. När det sedan blev gynnsamt att ha ett vallonnamn, när fler bruk anlades, tog vissa tillbaka sitt vallonska släktnamn. Jag vill minnas att de Fer är ett sådant namn. Erik Appelgren "Vallonernas namn" är en bra bok i ämnet. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Ja det vore nog intressant att läsa om någon kunde och orkade göra en sådan sammanställning men det blir ju ett jättejobb. Kanske alla som stöter på försvenskningar skulle ha någon att vända sig till och tala om vad de hittat under sin släktforskning så kanske den personen ifråga kunde sammanställa materialet. Det skulle ju isåfall kunna göra det hela lite mer greppbart för sammanställaren. Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Enl Berggren "Hammarting för Östergötland" i släktforskarnas årsbok-97 omnämns vid Godegårds bruk 1692-99 en hjulmakare Jon Hansson, s 327. Här har vi alltså en hjulmakare i Godegård (om så inte vallonsk), vilket saknades i min tidigare sammanställning över Godegårds bruk. Vidare omtalas 13 kolare och 5 kolpojkar vid Godegårds bruk 1692-99. Intressant är att Anton, Iller och Mårten Robbert är de enda vallonnamnen bland kolarna (medan Johan Bevi bland kolpojkarna), s 326. Man undrar om det inte borde finnas fler valloner bland kolarna. Eftersom det rör sig om andra el tredje generationen i Sverige kan naturligtvis en del vallonsläkter försvenskats el övergått till patronymikon. Bland körarna vid samma bruk kan man möjligen hitta ett exempel: Mattias Bertilsson, s 326 (Bodechon, Bertelsson enl tidigare inlägg). En Joris Jonsson är körare (s 327) och man undrar om en vallonsläkt kan finnas även här. En snabbsökning i Google på Joris ihop med två vanliga kvinnonamn på den tiden som Kajsa och Catharina ger exempelvis: Enges släktforskning - Anor för Malmberg, John Emil Emilsson... Dubois, Johanna Claesdotter, 1696, [ 146 ] Dubois, Joris Nicolasson, [ 584 ]. ... Pouse, Katarina, 1676, [ 288 ]. Sax, Kajsa Stina, 10.3.1837, [ 8 ]. ... www.enges.org/gene/ - 5k - Cachad - Liknande sidor Smedskivan 2005 Danielsdotter Lena Kajsa - Danielsson Anders · Danielsson Anders - Danielsson Lars · Danielsson Lars - de Bou Joris · de Bourge Anna Lisa - de Manhay Jean ... www.genealogi.se/smed/X/NAMN.htm - 172k - Cachad - Liknande sidor Vidare ger: http://genealogi.aland.net/discus/messages/1063/9908.html?998078637 "Av Ulf Berggren - fredag den 18 febr 2000 kl. 19.53: Ja, Joris är definitivt ett vallonskt förnamn i Sverige. Jag har också tidigare sett någon teori om vad det skulle motsvara på franska, möjligen var det just Georges. Namnet förekommer bl a i släkterna Dubois (Debou) och Fassing, och jag känner också till något enstaka ytterligare exempel i Sörmland." "Av Stig Geber (Sgr) - tisdag den 14 aug 2001 kl. 21.58: Joris är sannolikt en vallonsk form av Georg(e). Namnet finns bl.a i släkten François." Dessa exempel visar att Joris åtminstone förekommer i släkterna Dubois, Fassing och François. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Kjell Cederlind gav oss en svår nöt att knäcka med Belotti alt Bilotti i Godegård (se tidigare inlägg). Namnet Belotti förekommer tydligen i Sverige än i dag (447 träffar i Google), här två ex: [PDF] Notiser2fr n SLU/98 Filtyp: PDF/Adobe Acrobat - Se som HTML-version slutsats drar Catherine Belotti vid. SLU, institutionen för ekonomi, som ... har jordbruksområden i södra Sverige med många djur per ytenhet. Här ... www2.slu.se/forskning/ notiser/notiser98/notiser98-08.pdf - Liknande sidor Macondo Men där finns eldsjälar, t ex Cecilia Belotti och hennes arbetsgrupp i ... Något av detta har förmedlats till Sverige genom politiska flyktingar som t ex ... www.macondo.nu/barnhemliga_latinamerika.htm - 29k - Cachad - Liknande sidor Namnet Bilotti förekommer möjligen i Sverige än i dag (37 träffar i Google), men inga tydliga exempel finns via Google. What we know about the Belotti Family Last Name: Belotti. Italian: from a reduced pet form of the Biblical personal name Abele (see Abel). Dictionary of American Family Names, Oxford University ... www.ancestry.com/search/SurnamePage. aspx?html=b&ln=Belotti&sourcecode=13304 - 30k - Cachad - Liknande sidor Coat of Arms / Family Crest Surnames ... Belonger, Belongia, Belongie, Belony, Belote, Belotti, Belous, Belousson, Belovs, Below, ... Copyright 1999-2005 Family-crests.com. All rights reserved. ... www.family-crests.com/surnames/b.html - 98k - Cachad - Liknande sidor Coat of Arms / Family Crest Surnames ... Billerbeck, Billesbach, Billet, Billeter, Billett, Billey, Billheimer, ... Billus, Billy, Bilodeau, Bilotta, Bilotti, Bilotto, Bilous, Bilsborough, ... www.family-crests.com/surnames/b.html - 98k - Cachad - Liknande sidor RootsWeb: BELGIUM-ROOTS-L Archives (January 1999) Re: BELGIUM-ROOTS-D Digest V99 #8 PIRE Ancestry by Guy Bonemme ... BELOTTI/BELOTTI/BERLATEE by Carol & Steve; Please Read! by Kim Potier; LAUWERS FAMILY by ... archiver.rootsweb.com/th/index/BELGIUM-ROOTS/1999-01 - 220k - Cachad - Liknande sidor Coat of Arms / Family Crest Lynx ... Belote Belotel Belotte Belotti Belotto Belouze Belov Belovschek Belovska ... Bode Bodean Bodeau Bodechon Bodeckstaff Bodegraven Bodeham Bodek Bodeker ... shop.store.yahoo.com/celticxstitch/lynx.html - 515k - Cachad - Liknande sidor Ja, vad skall man tro? Kan Bylock, Bilor, Birath, Bevi, Bodechon mfl verkligen ha genomgått en förvandling till Belotti el Bilotti (el omvänt)? Mvh Jonas Palm | ||
| kjell cederlind |
hej! intressant med Joris. Jag tyckte det stod Boris(!) Jorisson i mtl 1664, men jag får kolla det en gång till. Eftersom Joris, enl både Berggren o Geber är en försvenskning (el.dyl) av George, så har tydl ngt släktnamn försvunnit väldigt tidigt. Ifall jag får "filosofera" litet kring namnet, så skulle man kunna tänka sig att det engelska uttalet av George blir Jors. Nästa steg skulle kunna vara samma sak som med possesiv-formen av Lars´ , vilket ibland t.o.m. skrivs Larses. Då skulle ju possesivformen av Jors bli Jorses och sedan Joris ? (men jag kanske har druckit för mycket glögg!) | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Kjell! Jag tror du kan ha rätt i ditt antagande att namnen förvanskats så som du skriver. Jag har kommit till liknande slutsatser på liknande namn och utan glögg! Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Undras om glöggen biter lika bra på mig? Har varit på biblioteket och hittat en hjulmakare Johan Pescheur verksam i Godegård 1661-75, Lindblom II, s 154. Tidigare lista bör därför uppdateras. Cederlind påpekade ju att le Brun fanns på Godegårds bruk. Jodå, på s 107 i Lindblom I finns en Nicolas le Brun 1658-65 som kolare. Ett barn omnämns, Jöran. Det börjar bli några Jöran och Joris i Godegård nu. En släkt med sådan tradition är även Evrard, se Lindblom I ,s 187. Hubert Everart arbetade i Remlingshyttan ca 1625-1630 som kolare, men torde ha återvänt hem, kan man läsa. Georg Evrart kontrakt tecknas samtidigt som Huberts (1623), men Georg (även han kolare) verkar hålla till i Fellingsbro och Fors. Mvh Jonas Palm | ||
| kjell cederlind |
hej! Joris och Boris lät ung. lika "slaviskt" för mig, men tack vare J.Palms framtagna uppgifter ovan, så tittade jag en gång till. På just den sidan, i mtl,är alla J skrivna med ett rejält, tydligt "J", utom denne "Boris" och "Bohan" Rubbert, så det som på 2 ställen på just denna sidan är skrivet närmast som en "3:a" skall alltså vara bokstaven J. hälsn/Kjell C. | ||
| Jonas Palm |
Hej! Cederlinds tips om glögg lät sig väl smaka. Nu skall vi se om undertecknad kan värka fram en senkommen Belotti/Bilotti-julklapp till Godegårds Brukz. Lindbloms gröna bok (del III), s 167, avslöjar en Blaise Libotte. I samma bok avslöjas på s. 15 ngt som kallas metates, exemplifierat på Bouret vs Brouwer. På ngt annat ställe i boken har jag läst om omkastning av vokaler som förekommande i vallonnamn. Tillämpar vi nu dessa nyvunna kunskaper på Libotte så erhålls, inte oväntat, Belotti. Som vi alla förstår är Blaise pappa till Niclas Belotti. Nåväl, dessa övningar torde inte klara ngn Kjellkritik. Jag bläddrar därför vidare i den gröna boken (del III) och finner på s. 180: "Den som läst 1600-tals skrivstil vet hur svårt det är att skilja B från G.". Vad ger oss detta? Jo, Gilotti/Gelotti. En snabb sväng till biblioteket, och vad finner man på s. 218 i Lindbloms del I: "Claudius Gillotia, trol son till Nicolas (tab 2), kallas ofta Clas och arbetar som ogift vid Godegård 1656-59". Undras om inte skärmbilden Cederlind skickade mig hade förnamnet Niclas el likn till den gäckande Belotti/Bilotti? Smuttandes på glöggen och läggandes skumpan på kylning samt önskande Gott Nytt År, Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Intressant detta om vokalomkastningen! Det kände jag faktiskt inte till men det förklarar en hel del. Till slut, gott nytt år alla vallonättlingar! mvh Sylvia | ||
| kjell cederlind |
hej! först får jag väl förtydliga (ifall någon av misstag skulle missförstå detta i framtiden), att jag aldrig läst "Bohan" Rubbert, utan det var den Versalen som hjälpte mig att tyda "Boris" till Joris! för det andra får jag tacka Jonas för utredningen om "Belottti"! Liksom det finns många Joris/Jöran att forska i, så finns det också många Clas/Niclas, för mig som letar efter en far till min Anna Clasdotter. Slutligen vill jag önska alla vallonättlingar i allmänhet, och GodegårdsBruksforskare i synnerhet, en God Fortsättning på (forskaråret) 2006! | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag försöker fortfarande tyda vissa namn på Godegårds mantalslängd från 1659 (Kjell Cederlind skickade mig en skärmbild). Jag tycker mig kunna läsa Johan Barfong. Eller står det Bohan? Nåväl, jämför man Lindblom del III s. 37 under släkten de Barchon så återfinns en Petter Barfong 1637-38 som smältare vid Högfors bruk (dvs inte Godegård). Man undrar om släkten kan ha rört på sig... Cederlinds inlägg från 16/11-2005 visar en viss du Ruen år 1673. Det finns nog många vallonsläkter som kan bli du Ruen (beroende på skrivare). Släkten de Ruar uppvisar en mängd stavingsvarianter, se Lindblom II s 205. På samma sida kan man läsa om Gauge de Ruar som inblandad i ett mål, enl Kumla dombok från 5/8 1645. En viss Bärtill Erichson från Gogårdh är motpart. Vidare skriver Lindblom att Gauge de Ruar med stor sannolikhet arbetar vid Svarthyttan i Lerbäck (dvs inte långt från Godegård). Mellan 1654-75 skall han dock ha funnits vid Gusum. Söner till Gauge är Collas, Per och Jöran, enl s 205 (återigen). Dessa verkar dock inte jobba i Godegård utan främst Gusum. Kan dett ge något uppslag? Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Frölunda kulturhus inrymmer bl a simhall och bibliotek. Med dottern plaskande i poolen satte jag mig på bibl med referensexemplaren av Lindbloms böcker. Med blicken fixerad vid Godegård lyckades jag hitta några personer till. Del II, s 75, Michel Martelleur vid Godegård 1656-61, trol masmästare. Vidare, s 81 Christoph Martin, kolare, 1658-59 i Godegård. Under släkten le Thaillard hittar man på s 227 Lindblom II, Simon Tayard i Godegård 1660-61, möjligen hammarsmed. Den 16/11 -05 har Cederlind ett inlägg där en Ponsle 1673 omnämns. Här går jag dock bet. Släkten Poncelet behandlas på s 168 i Lindblom II, men den är verksam vid andra bruk. En liten möjlighet finns att det är Jean Poncelet, oxkörare, som avses. Han har inte påträffats i svenska arkiv utan omnämns som avrest fråm Moirmont till Norrköping. Mvh Jonas Palm | ||
| kerold klang |
Jag söker föräldrar/anor för "gamlae brukz-bokhållaren", skrivaren, Augustinus Persson Bouman (Boman, Bohman) i Godegård. f. c:a 1639 d. Godegård 5/3 1704. g.m. Anna Persdotter f. c:a 1649. Han är troligen min ff ff fm ff f. Bouman är väl ett holländskt namn. En son Petter gifte sig dessutom Musquin. Det finns flera med förnamn Augustinus i släkten senare. Finns kanske en släktkoppling mellan en släkt Augustin, som ska vara holländsk, samt Boumans ? Vet någon något om dessa släkter och om de har något att göra med denne bruksskrivare på Godegård ? Via en son som också heter Augustinus blir min släktgren soldater i Småland innan den kommer till Stockholm. / Kerold klang, Stockholm. | ||
| Jonas Palm |
Harold! Intressant ang Boman i Godegård. Kanske var han medhjälpare till Quentin, bruksförvaltaren. Jag har sett en diskussion ang Boman ngn annan stans på sajten, kanske släkter (övriga släkter el likn). Se även Fria ämnen "Valloner rekryterade av Leslie/Lesley, där Boman tas upp. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Kerold! skall det vara och inte Harold! Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Kan man hitta ytterligare vallonnamn ang Godegård i Erik Appelgrens bok "Vallonernas namn"? Jodå, på s 95, under släkten Chenon, hittar man i Godegårds mantal 1652-56, Nicolas Chinan, i Isefall. Appelgren menar att familjenamnen Duschesne, Che'not, Quenon m fl kommer av namnet på ek, le chene, se s 95. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Godegårdsforskare! Har någon i er forskning om godegård stött på hammarsmedsmäster Israel Persson Swartling? född 1747-07-07 död 1828-01-14 mvh Sylvia | ||
| kjell cederlind |
hej Sylvia! Jodå! vad vill du veta om honom? undrar Kjell | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej! Jag har kjört fast på hans mor Brita Larsdotter och hans farfar Hans Olofsson samt farmor Anna Joensdotter. De finns med i min rakt nedåtgående antavla. Därav intresset. mvh Sylvia | ||
| kjell cederlind |
hej igen, Sylvia! Eftersom Swartling inte är någon vallonsläkt (utan s.k. smedsläkt, med ursprung i Svartebo hammare i Hällestad), så kanske vi inte skall använda SVÄ Forum för våra FORTSATTA informationsutbyten kring dessa personer, utan vi kan ta det via våra privata e-postadresser, samt förstås Rötter/Anbytarforum. Vill dock passa på att informera andra Godegårdsintresserade att nämnde Israel Persson Swartling var svåger till bl.a. Peter Jacobsson (1747-1822) i Godegård, vilken har många ättlingar via sina många barn. Mvh/Kjell | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Kjell! Naturligtvis ska vi inte använda SVÄ för detta. Att jag la ut frågan här var för att alla godegårdsforskare tycks finnas här och jag tänkte det var troligt att någon stött på honom, och att vi därefter kunde utbyta info via våra privata adresser. Jag fann en del på anbytarforum men där fick jag inget svar. | ||
| kjell cederlind |
Javisst, Sylvia! Det är ju väldigt bra att ta upp bruksfolk här (även om de inte är valloner), eftersom det ju kan leda även vallonforskningen framåt, via indirekta steg! Så jag hoppas att du inte missförstod mig, när det gäller att knyta kontakter här på SVÄ om dessa personer. Dessutom är det ju bättre att ta upp alltför många personer här, än tvärtom! Mvh/Kjell | ||
| Sylvia Dahlström |
Hejsan igen Kjell! Jag missförstod dig inte och håller med om att det är bättre att ta upp för många än för få. mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Det är nog väl värt att ha koll på diverse släkter i Godegård mfl bruksorter. Det verkar som många tappade sina vallonefternamn redan vid slutet av 1600-talet. Intressant ang Israel Persson Swartling som svåger till Peter Jacobsson. Med viss sannolikhet är Peter Jacobsson och Petter Jacobsson, född i Godegård 15 jun 1747 och död i Larstorp u Kristineberg, Godegård den 21 mar 1821) samma person. Petters bouppteckning finns bevarad. Petter är min ff ff mf. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
hej Jonas! Jag tror som du att Peter och Petter är samma person. Jag har stött på liknande saker i min forskning där har det också varit så att Johan hetat både Jon och Jan och det finns belägg för att det där rört sig om samma person. mvh Sylvia | ||
| kjell cederlind |
hej Jonas och Sylvia! Jag har utgått ifrån att det är samma person, men vi kanske skulle kolla dopvittnen, el.dyl, för att bli riktigt säkra. Mvh Kjell | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej igen Kjell! Jag har kollat mina dopvittnen i det fallet och det var desamma. Födelsedatum stämde också så i mitt fall var det rätt. Jag vet ju inte hur det är i Jonas fall. Ett ytterligare belägg för att det är samma person får man ju när de näms som förälder till någon och man till 100% vet att det är samma person man läser om men pappan kanske heter jan på ett ställe och Johan på ett. Men enligt mormor blev det ofta förr i tiden så, hon har en broder som heter Johan men omnämns i dagligt tal som John. Så det kan ju kanske vara ngt sådant. Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag tror som Kjell Cederlind och Sylvia Dahlström, dvs att Peter och Petter är samma person. Namnformer som Peter och Petter övergår ofta i varandra. Mvh Jonas Palm | ||
| Ronald |
Hej Jag har hört många gånger att vi är av Vallonätt. Släktfoskningen har inte gett något Vallonnamn. Jag har kommit till Godegård Östra Tybble.Det äldsta jag hittat är Peter Jonsson född 1745. Har en son, Person Per (Peter)(Petter)född 1776-11-25. Vad kan jag göra nu ? MVH Ronald Modig | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej! Godegård är som du kanske vet ett vallonbruk och har du rötter där så kan du ju mycket väl ha vallonblod i dig. Jag känner dock inte till namnen men någon av de andra godegårdsforskarna kanske gör det. Många valloner bytte ju till svenska namn eller försvenskade det namn de hade. (se ovan). Hoppas någon någon annan kanske känner till det namn du söker, lycka till! mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag har bläddrat i mina papper efter din Peter Jonsson. Men inte hittat ngn. Som du ser under släkten Robert, var Mårten Henriksson bosatt i Östra Tybble under den tisperiod som du beskriver. Men tyvärr hittar jag ingen anknytning. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Finns det ngn sammanställning på de religiösa inriktningarna hos Godegårds valloner? Jämför man Hållanders avhandling om de uppländska vallonerna så kan man få tips om dopvittnenas släktskap mm genom detta. Mvh Jonas Palm | ||
| kjell cederlind |
hej Ronald! ofta förekommer det ju vallonättlingsrykten i släkterna. Det första du kan göra är ju att försöka begränsa ditt letande, genom att försöka lokalisera rykten till ex.vis din mff.s sida(el. dyl). Då återstår det ju inte SÅ många förfäder att leta igenom. Det är ju inte alls säkert att det är fråga om någon rak manslinje, utan generna kan ju ha "åkt slalom" mellan fäderne och möderne. Man måste alltså gå igenom ALLA förfäder på släktgrenen med vallon-sägen. När det gäller Per Persson, f 1766, så hittar jag honom inte så här på direkten. (tyvärr dröjer det väl några decennier, eftersom vi bara tycks vara ngt halvdussin verkligt Godegårdsintresserade, innan vi har lyckats katalogisera 75-90% av Godegårds befolkning 1675-1775). Inte heller hittar jag någon Per Jonsson född 1745. Det är ju väldigt vanligt att föd.årsuppgifter i hfl misstämmer (det mesta jag har stött på i Godegård är en man född 1731, vilket blev 1752 i hfl!), så du får nog leta igenom födelseböckerna +/- 5, kanske 10 år. Dessutom är det ju inte alla som är noterade i födelseboken, eftersom prästen och klockaren ofta skrev uppgifterna på små lappar, vilka därefter kunde dröja upp till ett år, innan de blev införda (eller borttappade). Jag hoppas att det ovanstående inte låter alltför negativt, men det gäller att ha tålamod och vara beredd att lägga ned ganska mycket tid på pusslande! Hör gärna av dig här, allteftersom du finner nya uppgifter - chansen att stöta på ngn vallonkoppling ökar dels med varje steg bakåt, dels med en geografisk anknytning till bruket eller dess kolarstugor, el. dyl. Lycka till! Mvh Kjell C. | ||
| Ronald |
Tack för tips. Per (Peter) Persons mor Sara Johansdotter är från Fnasby. Hennes föräldrar,Johan Nilsson Föd 1725.Fnasby. Johans far är Nils Johansson född 1694 död 1745 06 06. Jag har fått hjälp av Vincent Eldefors för 5 år sedan. Kan jag faxa över hans papper till er? MVH Ronald Modig | ||
| kjell c. |
Hej! hittade en andrahandsuppgift om Nils Johansson i Fnasbyn, f 1692, död 1745. Skulle ha varit gift (vigda 1717?) med Brita (Samsondotter?). Hade en son Johan, f c.a 1723. Ett annat tips är också att söka under Godegård i Rötter/Anbytarforum, då når du en vidare krets av släktforskare (än bara SVÄ). Mvh Kjell C. | ||
| kjell c. |
hej! ifall det rör sig om Johan i Brehults son Nils, döpt 1/1 1692, så kanske det kan vara av mer allmänt intresse att där bodde en förmodad vallonättling, nämligen Thomas Eliasson Robert, vilkens barn döptes 1688 o 1692. De skulle ju kunna haft ngt mer gemensamt, än bostad o arbete.... (där finns också en Oluf Eliasson, vars barn döps 1694-1712. Han begravs 1714) Sedan fortsätter en Sven Olufsson i Brehult.(kanske en Robert-ättling, som nu har helsvenskt namn) Mvh Kjell C. | ||
| Jonas Palm |
Hej! Cederlinds två senaste inlägg innehåller spännande orter som Fnasbyn och Brehult. De ligger väst om Årsjön inte långt från dess norra ände. Ytterligare någon kilometer norrut återfinns Stappegården. Sissådär tre kilometer öster om Fnasbyn ligger Elisegården. Uppkallad efter Iller Robert. Mellan Fnasbyn och Elisegården ligger Göransbygget (tidigare omtalat). På en udde vid Årsjöns norra ände hittar vi Slätmon. Allt enligt kartan 9F SV Finspång. Även Unnamon kan identifieras, däremot inte Grinnmon där Anton Robert höll till. Finns det någon gammal karta över Godegård, som täcker in numera försvunna ortnamn? Mvh Jonas Palm | ||
| Ronald |
Har ni hittat något bruksarkiv ? | ||
| kjell c. |
det finns en del kring Godegårds Bruk på Tekniska Muséet i Stockholm (man kan se en del kring innehållet på dess internetplats), men ifall du tänker på själva bruksräkenskaperna, så kanske någon annan vet VAR man hittar dem? Mvh kjell C. | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag håller med Kjell Cederlind. Bruksräkenskaperna är högintressanta, men var hittar man dom? Har t ex bruksarrendatorn Quentin några efterlämnade papper? Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hejsan! Quentin tillhörde ju de Geers företagskrets, så kanske har han efterlämnat något som ligger sorterat bland de deGeerska efterlämnade papperen om Godegård? Jag ska se om jag kan finna något, men det kanske är större chans att finna något på något arkiv närmare Godegård,än Lövstabruk. Visserligen var ju De Geer ofta här, (och är fortfarande) men de är ju många i släkten och har fler ställen än Lövstabruk att sköta. Hej så länge. Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Tack Sylvia! Det känns som de uppländska bruken är mer utforskade än de Östgötska, som Godegård. Det kanske bara är ngt jag fått för mig, el kanske för att Hållander har gått på djupet ang de uppländska. Hursomhelst, några renoverade årgångar av mantalsländerna (flera är vatten- och/eller rökskadade) vore intressant. Sylvia, hittar du ngt om bruksräkenskaperna, så vore det jättespännande. Men som du säger är det nog större chans att finna ngt på närmare bruk... Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Efter en liten genomgång har jag inte hittat något om Godegård, bara Lövstabruk. Men arkivet är stort... Det är öppet numer för besök vissa dagar i sommar har jag fått veta, så den som är intresserad ska väl besöka det. mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
OK, Sylvia! Jag får väl ta semester i närheten. Tack, i alla fall. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej! Ska se om jag får tid att ta mig en närmare titt någon dag. Det finns ju mycket av intresse där. I så fall hör jag av mig om jag hittar något. I annat fall får du väl ta semester där, -så hjälps vi åt,gästhemmet hyr ut fina rum... mvh Sylvia | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Kom att tänka på att Finspång var ett av de Geers bruk där han själv (Louis)bodde mycket, och det ligger nära Godegård, -kanske det är rätta stället att söka på? Jag är ju själv också intresserad av att veta så mycker som möjligt även om De Geer eftersom jag är avlägset släkt med dem. Så allt om Godegård är av intresse. Nu ska jag rota vidare bland papperen... mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Sylvia! Tack igen. Jag skall hålla ett öga på LDG åt dig. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Tack för att du håller ett öga på honom,(ioförsig kommer han väl ingenstans eftersom han är död sedan länge). Än så länge har jag inte hittat något om Godegård men jag rotar vidare med oförtruten iver..... mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Sylvia! Du visar ett beundransvärt intresse. Ta inte ut dig i ivern bara. Jag vet dock själv hur svårt det är att släppa ngt man blivit intresserad av... Skall försöka skriva in ngn generation till under släkten Robert. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Ja, det är svårt när man hittat på något kul. Förut var det mina hästars stamtavlor jag forskade på och nu håller jag på med mig själv. Finns det ngn bra sida på nätet om Godegård? Jag kan inte så mycket om det bruket och det vore kul att veta mer, eller finns någon bra bok? Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! I somras var jag och hälsade på i Godegård. Jag hade turen att vara där en torsdag då biblioteket har öppet på eftermiddagen. Det drivs av främst av hembygdsföreningen. Om jag förstår det rätt så var annars Biblioteket flyttat till Tjällmo. Jodå, där fanns mkt om Godegård. Däremot fanns ingen av Kjell Lindbloms böcker. Av en händelse hade jag med mig del III av "Vallonsläkter under 1600-talet". Boken befanns mycket intressant. Här bör jag passa på att framföra en önskan om gåva till Godegårds bibliotek av Lindbloms tre böcker. Detta emotses varmt, och böckerna borde naturligtvis finnas där. Sylvia, jag har inte själv läst ngt verk om Godegårds bruk. Men skulle gärna villa läsa ngt. Du kan nå Godegårds Hembygdsförening, och troligen även dess ställföreträdande bibliotikarie, via sajten: Norra Godegards hembygdsforening Välkomna till Norra Godegårds Hembygdsförening. Foreningen · Bjornangsgarden · Gristorpet · Gamla torp · Arsprogram · Bilder. Styrelsen ... web.telia.com/~u13209046/ - 15k - Cachad - Liknande sidor Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Tack för tipset. Jag ska surfa vidare dit när jag får tillfälle. GLAD PÅSK! till alla på sajten, önskar Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Detsamma önskar undertecknad. Mvh Jonas Palm | ||
| Kjell C. |
hej, alla Godgårdsforskare! här kommer GLADA NYHETER! En hel del av Genlines material har varit svårläst eller helt svart, p.g.a. 50-talets "mormon"-teknik. Det uppdagade jag när jag häromdagen köpte Godegård C:3 från ArkivDigital.se! Titta bara på sidorna 436-37 (dödboken)=c:a 1793(GID 244.21.2800) - det är ju rena "natta", åtminstone kan inte JAG läsa vad som står där. MEN,när jag tittar på samma uppslag på min CD, så är det precis lika tydligt och lättläst som på AD:s exempel på sin hemsida!(jag trodde inte att skillnaden var SÅ stor, men så är det.Den som tvivlar kan kontakta mig, så skickar jag bilder på samma sida, i de båda versionerna) Det känns härligt att äntligen kunna läsa de där "dolda" sidorna - själv har jag redan hittat flera släktingar! Glad midsommar! önskar Kjell C. | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Kjell! Va kul, den nya tekniken är inte så dum ändå, vad kul att du hittat "nya" släktingar som förut dolt sig i natten. Lycka till! Glad midsommar alla godegårdsforskare!!!!!!!!!!!!!!! önskar Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Mkt intressant. Jag tar gärna del av dessa bilder. Glad midsommar, Jonas Palm | ||
| Birgitta Ekvall |
Instämmer i föregående glädjeyttring! Birgitta | ||
| Lars Fremle |
Hej Jag söker uppgift om några valloner funnits vid Smedstorps hammare i Lilla Malma socken Södermanlands län. | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Lars! Det har funnits valloner vid Smedstorps hammare. Ett tips är att söka på smedstorps hammare på google så hittar du lite mer info där. | ||
| Jonas Palm |
Lars! Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet, del I, s 82, Gillius Boniver. Notera dottern Catharina Boniver (Gilliusdotter?) född 12/8 1683. Vore intressant att veta mer om henne. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
HejJonas och Kjell! Nu har jag tagit reda på vem som fått hant om arkivet i Lövsta efter att korsnäs överlämnat handlingarna. Där finns även en hel del av De Geers räkenskaper (med tanke på Quentin) förvarade. Eftersom jag inte vill lämna ut hemnr så kontakta mig via mail ifall ni har intresse av att besöka arkivet. Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Sylvia! Stort tack. Jag mailar dig. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej igen! Satt och läste om kolare och fann detta. På riksarkivet förvaras "Sjöholms arkiv" bland III smärre enskilda samlingar vol6 finns de Geers räkenskaper för östergötland 1619-1629. De innehåller bla memorial och register avseende bla Godegård, Finspång och Korphyttan. Kanske av intresse för Godegårdsforskare. Mvh Sylvia | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej! Ang Catharina Gilliusdotter Boniver, hennes far är bror till den Maria jag har i min antavla. Hennes mor är Katarina Klasdotter (von Holst?)Hon föddes 1683 i Källartorp, Lilla Malma, döptes 1683-08-12 i källartorp. Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Sylvia! Intressant information. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Ifall du är intresserad kan jag sända dig en ansedel på henne som jag tidigare fått av Ove Renger. Kontakta mig i så fall på min privata mail. Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Undertecknad var besök i Godegård igår. Underbart sensommarväder ända in i oktober. Tog svängen medurs runt Årsjön, med sikte på att nå Elisebygget (uppkallat efter Elias Robert) vi dess norra strand. Vid Bruket tog jag alltså vägen mot Stappegården (vilket skulle visa sig vara ett misstag). En första skymt av Årsjön genom vassruggarna. Brehult och Fnasbyn ligger kvar. Jodå, det finns fortfarande trevliga och vackra människor här. Vissa av byggnaderna i Fnasbyn gör möjligen skäl för namnet. Lite fnasiga och ruckliga var de allt. En viss oro infinner sig här. Är kanske Elisegården bara ett ruckel numera (det är ju byggt på 1600-talet). En mängd vägbommar hindrar mig nu att gena över Årsjöns norra strand mot Görans- och Elisebygget. Det blir ist. en lång omväg förbi Stappegården (trevligt ställe) och ända upp till trakterna av Kärnskogen. Återigen en mängd vägbommar. Vilket möjligen kan förklaras av pågående älgjakt (såg en älg liggande i diket). Hursomhelst, väl framme vid Elisebygget kunde jag glädjande nog konstatera att tidigare oro var obefogad. Det är i toppskick. Ägarinnan är tydligen pedant. Krattad grusgång och allt. Elias (Iller) Robert kan vara lugn. Månne höjer han dock, liksom undertecknad, ett förvånat ögonbryn åt ägarinnans namn: Britta. Mvh Jonas Palm | ||
| Kjell C |
kanske var det BRITT-sommar....... mvh Kjell C | ||
| Jonas Palm |
Tack för den Kjell! Och hur har vi det då med Göransbygget, granngården till Elisebygget? Tyvärr brann det ner till grunden för ca 5 år sedan. Vilket elände. Det hela är inte uppklarat än, men troligen ett verk av ett gäng ungdomar. Ungdomsgård el likn lär nu stå på dess plats. Grannarna till Elisebygget, 2 km söderut längs vägen, berättar att var man än gräver så hittar man kol i marken. Rester av kolmilor. Så dags för Tasbygget. Ingemar vid Lillsjödammen visade snällt vägen. Återigen en vägbom. Det blir till att gå till fots och jag når Norra Tasbygget, sedan blir det stopp då ett älgvaktartorn inger respekt. Södra Tasbygget får låta vänta på sig. Benämningen Tasbygget är ännu en gåta. Inte ens Ingemar kände till bakgrunden. Han berättar även att så sent som för ca 50 år sedan var Göransbygget i bra skick. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Ang Tasbygget, eller egentligen Tasbyggena för de är ju två. Se mitt föregående inlägg. Både Elise- och Göransbygget är uppkallat efter dess grundare. I fallet med Tasbygget är det svårt att hitta ngt namn som passas in. Möjligen förkortning av Toussant el varför inte Tomas. Emellertid, enligt Godegårds hembygdsförening tillhörde Tasbygget ursprungligen Godegårds Bruk (se tidigare inlägg). På Tasbygget bodde personer som jobbade på bruket el de som jobbade på själva Tasbygget. Kan bruksförståndaren (faktorn) Quentin ha gett det ett franskt namn? Nedanst sajt ger lite info. http://french.about.com/library/motdujour/blmdj-tas.htm un tas [tah] pile, heap Mets tes vêtement en tas - Put your clothes in a pile. un/des tas de (inf) - tons of, lots of, piles of J'ai des tas de choses à faire - I have lots of things to do. Il a raconté un tas de mensonges - He told me a pack of lies. Related: dans le tas (inf) - in the crowd: tirer dans le tas - to fire into the crowd, foncer dans le tas - to charge in, taper/piocher dans le tas - dig in (to the bag, box, etc.) sur le tas - on the fly, as one goes along: la formation sur le tas - on the job training un tas de boue (inf) - wreck, heap (car in poor condition); un tas de ferraille - scrapheap; un tas de fumier - dung heap; un tas d'ordures - rubbish/garbage heap; une grève sur le tas - sit-down strike Vidare skriver Prismas lilla franska ordbok om "tas": hop, hög, driva, mängd. Ja, vad skall man tro? Tasbygget=Mängdbygget? Högkonjunktur på bruket och personal måste snabbt kunnas rekryteras och inhysas? Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Kan det kanske vara en förkortning för tre ord? Det kan ju vara franka ord också som du nämnde ovan. Eller en blandning av svenska och franska uttryck kanske allt är ju möjligt. Hette Quentin kanske något på T? Då kunde ju a stå för arbetares coh s för ställe? Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Sylvia! I Hållanders avhandling tror jag det stod Jean. Och som du mycket riktigt har tänkt ut blir det Jas-bygget! Trevlig helg, Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Kjell och Jonas! På landsarkivet i Vadstena finns en del om Godegård, har ni sökt där? Mvh Sylvia | ||
| kjell c. |
hej Sylvia! det låter spännande ifall det skulle finnas ngn bruksinformation där, men kan du specificera närmare vad du tror att det skulle finnas för typ av material där? Mvh Kjell | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej! Jag var på riksarkivets sida och hittade länk till landsarkiven. Där skrev jag godegård på söktjänsten och upp kom lite akter om de Geer och en del kyrkböcker, mantalslängder och annat rörande godegård kika efter själv. Skriv riksarkivet på google så kommer du dit. | ||
| Jonas Palm |
Tack Sylvia! Skall se vad sonm finns där. Mvh Jonas Palm | ||
| Anders Kjellberg |
Godegårdsarkivet finns på Nordiska Muséet. Se http://www.nordiskamuseet.se/makeframeset.asp?sUrl=http%3A//www.nordiskamuseet.se/publication.asp%3Fpublicationid%3D3516&Cat=&catName=&publicationid=3516 Hälsningar Anders Kjellberg | ||
| Jonas Palm |
Anders! Skall se vad jag kan hitta där. Mvh Jonas Palm | ||
| sylvia clarke dahlström (Sylvia_d) Ny medlem Användarnamn: Sylvia_d Meddelande Number: 21 Registrerat: 11-2006 |
Hej Godegårdsforskare! Har funnit en Jacob Hero vid Husbyfjöl som ska vara från Godegård gift med Anna Matsdotter 1891. Är det någon ni känner igen? Mvh Sylvia | ||
| pia Oregistrerad gäst |
Hej alla släktforskare! Det här var intressant läsning för mig som bor i Godegård. Man ser på sin by med nya ögon. Jag kommer fortsätta kika in här och tjuvläsa lite då och då. Och kan jag bidra med något så ska jag göra det! Lycka till med er forskning! | ||
| Jonas Palm (Jonas_p) Ny medlem Användarnamn: Jonas_p Meddelande Number: 27 Registrerat: 11-2006 |
Hej Pia! Du bor alltså i Godegård. Ja, då kan du kanske hjälpa till med att reda ut en del frågor. Kanske kan du få hjälp av gamla invånare i Godegård. T ex vad el vem Tasbygget har fått sitt namn efter, eller vilken Göran som har gett namn åt Göransbygget (som tyvärr brann ner för några år sedan)? Mvh Jonas Palm | ||
| pia Oregistrerad gäst |
Hej igen, det här med Tasbygget är inte så krångligt som det verkar! Namnet du söker är Tor. Det är helt enkelt "Torsbygget". R:et är stumt och vokalljudet för "o" är väldigt nära "a" (förmodligen var det ännu mer så förr), så det blir Tasbygget. Så tror jag att det ligger till. Jag återkommer om jag hör något annat från någon gammal och klok i Godegård. Ska också kolla upp Göransbygget. | ||
| Jonas Palm (Jonas_p) Ny medlem Användarnamn: Jonas_p Meddelande Number: 28 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Tor är det alltså som lurar i vassen. Mkt intressant om du kan hitta ngt om Göransbygget. Mvh Jonas Palm | ||
| sylvia clarke dahlström (Sylvia_d) Ny medlem Användarnamn: Sylvia_d Meddelande Number: 36 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Verkar intressant detta om Tor! Nu gäller bara att hitta rätt Tor, -eller har vi någon redan som passar in? mvh Sylvia ps, trevlig midsommar alla forskare! | ||
| Jonas Palm (Jonas_p) Ny medlem Användarnamn: Jonas_p Meddelande Number: 29 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Ja, Tor verkar onekligen vara en het kandidat till Tasbygget. Lisbet Ahlze'n Grahn har genomläst en mängd rättegångsprotokoll. Att det rimligtvis borde ha funnits en Tor i Godegård vid den aktuella tidpunkten framgår av: _Hällestads o Tjällmo HR AI:2, 1648-61 (SVAR-kort nr D43557):_ 1654 9/10 ord. tinget (s 103) där en Kirstin Toresdotter omnämns. Mvh Jonas Palm | ||
| pia Oregistrerad gäst |
Nu kanske jag är ute och cyklar men skriver det här ändå så att ni får alla fakta: Det kan ju också vara möjligt att vi pratar om guden Tor. Inte så långt från Tasbygget (c 1,5 km fågelvägen) ligger en gammal offerkälla som heter Tors källa. | ||
| sylvia clarke dahlström (Sylvia_d) Ny medlem Användarnamn: Sylvia_d Meddelande Number: 37 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Tack för den infon. Det kan ju ligga något i det, helt omöjligt är det ju inte. Enda sättet att få veta den troliga kopplingen mellan TAS-bygget och namnet Tor är mera letande efter kopplingar och annat i arkiv osv. Men jag tycker det verkar troligt att källan "döpt" bygget. Vad tror ni andra Godegårdsforskare härpå sidan? | ||
| Jonas Palm (Jonas_p) Ny medlem Användarnamn: Jonas_p Meddelande Number: 31 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Jodå, Tors källa el offersplats varför inte. Vad heter förresten forsen som rinner vid bruket i Godegård? Vill minnas att Tor lurade i vassen även där. Mvh Jonas Palm | ||
| pia Oregistrerad gäst |
Ja just det, att jag inte tänkte på det! "Torshyttan" hette den gamla masugnen som fanns innan Godegårds Bruk (som anlades av Louis de Geer (dä) på 1600-talet) vid Säteriet. | ||
| sylvia clarke dahlström (Sylvia_d) Ny medlem Användarnamn: Sylvia_d Meddelande Number: 39 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Eftersom regnet öser ner forskade jag vidare i detta och fann i ett register med gamla ortsnamn Tasbygget, inom parentes Torsbygget! Så där tycks vi vara på rätt spår. Utöver det finns i Godegårdssocken även Torsgölen, Torssjön och Torsjöängarna upptagna samt Torshyttan och Tors källa. Så vi får kanske anta att Tasbygget fått namn av detta, det beskrevs dessutom ligga vid Torsskogen vid Godegård. mvh Sylvia | ||
| sylvia clarke dahlström (Sylvia_d) Ny medlem Användarnamn: Sylvia_d Meddelande Number: 40 Registrerat: 11-2006 |
Hej igen! Missade skriva att Torshyttan stod vara känd även som Tashyttan, Torshult som Tashult och Torsjön som tasjön. mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm (jonas_p) Ny medlem Användarnamn: jonas_p Meddelande Number: 32 Registrerat: 11-2006 |
Lysande! Det verkar som Tasbygget har fått sin förklaring. Men vi får inte glömma Göransbygget. Mvh Jonas Palm | ||
| sylvia clarke dahlström (sylvia_d) Ny medlem Användarnamn: sylvia_d Meddelande Number: 41 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Där har jag inte hittat något ännu, men jag håller på och letar. mvh Sylvia | ||
| sylvia clarke dahlström (sylvia_d) Ny medlem Användarnamn: sylvia_d Meddelande Number: 42 Registrerat: 11-2006 |
Hej igen! Det enda jag hittar om göransbygget är denna mening: I senare tid avs. och försett med mantal. Jag hittar ingen förklaring till namnet. Har vi månne någon byggherre med namnet? Om Elisebygget hittade jad att det också kallades Lisabygget och Elisabygget. mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm (jonas_p) Ny medlem Användarnamn: jonas_p Meddelande Number: 34 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Elisebygget har fått sitt namn efter Elias (Iller) Robert. Svårare är det med granngården Göransbygget. Göran förekommer dessutom ett stort antal varianter. Enl Berggren "Hammarting för Östergötland" i släktforskarnas årsbok-97 omnämns för Godegård en Joris Jonsson som är körare (s 327). Åtminstone två st Göran Paillardel, kan vara aktuella. Dessa kan man läsa om på Kjell Lindbloms hemsida under länken Paillardel. Gauge de Ruar, se Lindblom II s 205: Gauge de Ruar som inblandad i ett mål, enl Kumla dombok från 5/8 1645. Vidare skriver Lindblom att Gauge de Ruar med stor sannolikhet arbetar vid Svarthyttan i Lerbäck (dvs inte långt från Godegård). Söner till Gauge är Collas, Per och Jöran, enl s 205. Joris Jorisson i mtl 1664 enl Kjell Cederlind (ovan) postat 27 resp 29 december, 2005. En hypotetisk son till Esaias Jöransson (Godegårds mantalslängd 1659) Jöran Esaiasson kan även vara en kandidat. Kyrkbokföringen hade inte kommit igång och mantalslängderna är i dåligt skick under den tidsperioden som kan avse denna hypotetiska person. Mvh Jonas Palm | ||
| Thomas Ek (thomas) Ny medlem Användarnamn: thomas Meddelande Number: 3 Registrerat: 8-2007 |
Hej! Detta med smeder och valloner är rätt festligt. Jag har själv massor av dessa i min släktbok. Godegård, Tjällmo och Hällestad verkar vara knutpunkten för de "mina". Jag har Qvarfordt, Muskin, Allard, Cardon, Hero, Köhler och Grell vid Godegård. Det skulle vara kul att få dela med sig av vad man själv har funnit med andra. Något som jag saknar är HISTORIA och BILDER(målningar) från denna denna ort och personer likaså. /Thomas | ||
| Kjell C. Oregistrerad gäst |
Hej Thomas! Det finns väl inte plats för hela din antavla här under Godegård, men ifall du kunde skicka en fil (eller liknande) med dina Godegårdsanor, så vore åtminstone jag tacksam. Då skulle jag kunna jämföra med vad jag har forskat fram kring vallon- och smedsläkter i Godegård, hittills. Socken- och brukshistoria finns nog i ett par böcker. Dessutom håller Östgöta Vallongille på att sammanställa någon sorts skrift, förmodligen kring valloner i hela Östergötland. Hoppas de har hittat några bilder från bruken. Mvh Kjell C. | ||
| Thomas Ek (thomas) Ny medlem Användarnamn: thomas Meddelande Number: 4 Registrerat: 8-2007 |
Hej Kjell! Jag har mailat dig. Hälsningar Thomas | ||
| Jonas Palm (jonas_p) Ny medlem Användarnamn: jonas_p Meddelande Number: 36 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Jag håller med Cederlind. Jag tar gärna del av din information. Mvh Jonas Palm | ||
| Thomas Ek (thomas) Ny medlem Användarnamn: thomas Meddelande Number: 6 Registrerat: 8-2007 |
Kjell och Jonas! Har skickat er lite material på er email. Hälsningar Thomas | ||
| Birgitta Ekvall Oregistrerad gäst |
Thomas! Varför inte ändå lägga ut godegårdsanorna här? Vi är säkert flera som är intresserade! Mvh Birgitta | ||
| Thomas Ek (thomas) Ny medlem Användarnamn: thomas Meddelande Number: 8 Registrerat: 8-2007 |
Hej Birgitta! Skulle gärna vilja göra det men jag tror att det tar för mycket plats.Det jag har skickat till Kjell och Jonas är på 46 sidor. Hör gärna av dig till mig via mailen så kan jag kanske hjälpa dig, eller följ denna länk: http://www.familjeaktuellt.se/Gren%20Svan/4-6.htm så kanske du - och andra, kan få hjälp. Liksom jag kan få tips om jag har gjort fel. Hälsningar Thomas | ||
| kjced Oregistrerad gäst |
hej! Vi har ju skrivit en hel del om namnet Joris här under Godegård, genom åren, så jag skall inte rekapitulera allt en gång till. Men jag vill nämna att jag just läste, i en bok om FINNErödja socken, att namnet Joris (också) är finskt (förutom avledning av George, o.dyl. som vi skrivit om tidigare). Jag kan ingenting om finska namn och boken är från 1944, så jag vill bara lägga detta till vår lilla "databas" om Godegård. | ||
| Kjell Cederlind (kjell_c) Ny medlem Användarnamn: kjell_c Meddelande Number: 11 Registrerat: 11-2006 |
i mtl 1703 så hittar jag inte godegårds BRUK. Godegårds socken ligger först, under Finspånga län, och omfattar skrivarens sidor 478-489. (upprättad på Tiählmo krogh 12/1 1703) Är det någon annan som har hittat bruket i 1703 års mantalslängd? | ||
| sylvia clarke dahlström (sylvia_d) Forum-medlem Användarnamn: sylvia_d Meddelande Number: 80 Registrerat: 11-2006 |
Hej! Jag har letat men inte hittat det än men jag ska se vidare om jag kan finna bruket 1703. Tills vidare så önskar jag alla på sajten en riktigt god jul! | ||
| pia Oregistrerad gäst |
Hej Kjell, Du har säkert redan fått svar på frågan, men jag berättar vad jag kommer ihåg (med reservation för fel): Jag är osäker på årtal, men Godegårds Bruk vid herrgården (Säteriet) hette också Nedre Bruket. Inte långt därifrån vid samma å fanns Övre Bruket även kallad Övre Hammaren eller Nysmedjan. | ||
| Bo I Oregistrerad gäst |
Jag söker uppgifter om släkten Thoma. Var kan jag finna det. Jag har en kvinna med namnet Margareta. Född 1690 i De Geer Fors. Alltså ett år innan bruksrättigheterna avskaffades. Finns födelse uppgifter då på ett annat ställe än dopboken? | ||
| Britt-Marie Waller Oregistrerad gäst |
Hej Bo! Jag forskar en hel del i Godegård och har aldrig sett Thoma som ett efternamn där. Däremot skrivs förnamnet Thomas i de äldre kyrkböckerna ibland som Thoma. Ett exempel är detta: dp 1692-03-13 d 13 Martu christnades Barn från Thoma uti Brehult, Catharina kallat. Var har du Margareta senare i livet, heter hon inte Thomasdotter då? 1690 finns inte någon Margareta med far Thomas född i Godegård, födelseboken börjar 1688 och inte heller åren i närheten finns något. Det saknas dock en hel del födelsenotiser i Godegårds fb...Att det skulle finnas några andra böcker med födelseuppgifter har jag inte hört talats om. Du kan också läsa om Godegård på: www.genealogi.se. Mvh Britt-Marie | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Titta under släkten Robert, där jag lagt in Lisbet Alze'n Grahns forsking ang Thomas Eliassons barn. Det finns en Margareta, men född 1705. Som Lisbet beskriver nedan ang dottern Maria så var det vanligt att man hedrade ett avlidet barn med att ge ett syskon dess namn. Ngt förbryllande är i så fall att Bo I's Margareta uppnår vuxen ålder (kvinna enl BO I) och får ett syskon med samma namn. Bo I's Margareta skulle kunna ha avlidit 1705, vid 15 års ålder, men det verkar ju inte troligt om hon har fått ättlingar som Bo I måhända forskar på. "De Geer Fors" som BO I skriver om kanske är ngt annat än Godegård. Sydväst om Godegård låg väl ett mindre bruk med det namnet som Mathon förvaltade, el kanske minns jag fel? Mvh Jonas Palm Postat den Tisdagen den 06 November, 2007 - 19:39: -------------------------------------------------------------------------------- Hej! Eftersom det är vissa diskussioner ang Thomas Eliasson Roberts barn, så har Lisbet Ahlze'n Grahn gått igenom födelseboken i Godegård C:1 och funnit följande: Noteringarna börjar 1688 - det kan ha förekommit barn till Thomas före denna tid. Namnet på hans hustru har hon däremot inte kunnat säkert fastställa. Thomas Eliaesson Robert F~1656; D 1729 (bg 8/9) i Eliaebygget, Godegårds sn. Verksam bl a som skallfogde, spiksmed/handel med spik i Askersund enl dombok. Kända barn: (fr o m 1688) 1688 dp 1/1 Anna i Brehult. Faderns namn helt utskrivet: Thomas Eliaesson 1692 dp 13/3 Catharina i Brehult: Faderns namn: Thoma(s) 1696 dp 30/8 Johanna i Rå(d)åsatorp: Faderns namn: dito 1699 dp 10/12 Thomas i Eliaebygget. Faderns namn: dito 1702 dp 14/12 tvillingarna Augustinus och Segrid i Eliaebygget. Faderns namn: dito 1702 26/12 begr 2:ne barn fr Thomae uti Eliaetorp nyfödde. 1704 dp 26/3 Maria i Eliaebygget. Faderns namn: dito 1705 dp 16/4 Margreta i Eliaebygget. Faderns namn: dito 1708 dp 2/7 Maria i Rådåsatorp. Faderns namn: dito. 1704 10/4 begr 2:ne barn fr Thomae i Rå(d)åsatorp döpte. Det måste vara Maria f 1704 dp 26/3 enl ovan samt ytterligare ett syskon, som dock ej är noterat; kanske var det tvillingar. Några andra intressanta noteringar: 1714 28/10 vigdes Johan Thomaesson och Maria Hansdotter uti Hohlbeck. 1723 20/1 vigdes Johan Thomaesson och Anna Olufsdotter. Ovanst Johan T kan vara en son född före 1688 till Thomas Eliaesson. Lisbet nämner att kyrkoboken är ofullständig: bortrivna sidor i C:1 är 408-432 enl en notering som en pastor gjort. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej igen! Det var Kvarn, inte Fors, som Mathon köpte av De Geer dy. Möjligen kan det Fors som omtalas av Bo I vara De Geersfors söder om Godegård, men jag vet inte när det grundades. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Joris Jorisson finns i Godegårds mtl 1664 enl Kjell Cederlind. Enligt listan på fransktalande släkter på denna sajt finns släkten George, Juharez, Gregoire o dyl (även Gregorie). I Kjell Lindblom: "vallonsläkter under 1600-talet" del 3 omtalas under denna släkt att dessa namn trol skulle återfinnas som bl a Joris Jorisson i svenskt källmaterial. Vad vet man om denna släkt? Mvh Jonas Palm | ||
| Leif Tengholm Oregistrerad gäst |
Hej! Jag är intresserad av lite anor före 1770-talet till mästersven Petter Gode f 1779-03-10 i Krigsberg/Kristberg men verksam i Godegård. Hans föräldrar var mästersven Hendric Gode och hh Anna Larsdotter i Qvarn. Där tar spåren bakåt slut. Var kan släktnamnet Gode härröra ifrån? Mvh Leif Tengholm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Man kan misstänka vallonsläkten Gode (Godet) o likn. Troligen kommer du inte vidare genom att söka i Godegård. Du torde i alla fall inte hitta den tidigaste invandraren i Godegård. Kolla "Vallonsläkter under 1600-tale" av Kjell Lindblom. Namnlikheten Gode-Godegård är troligen missvisande i detta fall. Mvh Jonas Palm | ||
| Britt-Marie Waller Oregistrerad gäst |
Hej Leif! Det rör sig om vallonsläkten Godou. Enligt smedskivan 6 är Petter Godes föräldrar dessa: Henrik Henriksson Gode f 1750-03-24 Grytgöls bruk, Hällestad (E), d 1807-03-10 Skönnarbo bruk, Tjällmo (E). Gift 1770-1021 Tjällmo med Anna Lena Larsdotter f -, d - (från Kulla i Tjällmo). Man hittar familjen i AI:2 Tjällmo, Skönnarbo bruk s 257. Mstsv (mästersven) Pett. Gode f 1779 Krb (Kristberg), inflyttad fr Bo (T) 1806. Mstsv Hindrik Gode f 1750 Hstad (Hällestad), död 1807. H An L Larsdotter f 1753 Tjällmo, inflyttade fr Kristberg 1804. Enligt smedskivan går anorna tillbaka till hjulmakaren Jean Godou verksam vid Finspångs bruk, Risinge (E). Kontrakt 1627 Liége. Jag har forskat tidigare på smeden Daniel Goding f 1757 Haddebo bruk, Svennevad (T), död 1800 Kvarns bruk, Kristberg. Även hans anor går tillbaka till Jean Godou. Det verkar som om olika släktgrenar har fått lite varianter på ursprungsnamnet. Du kanske ska köpa smedskivan för det är ganska mycket att skriva ut här. Mvh Britt-Marie | ||
| Britt-Marie Waller Oregistrerad gäst |
Hej igen! I AI:3 Tjällmo, Skönnarbo bruk s 397 är Anna Lena Larsdotters födelseuppgift korrigerad till 1745-08-24 Tjällmo. Detta stämmer bra med vigselboken C:4 s 64 Tjällmo där Anna Helena Larsdotter från Kulla vigs med hammarsmeden Hinric Gode från Kvarn och även med födelseboken i Tjällmo: C:3 Tjällmo s 119 *1745-08-24 Anna Helena Lars Erikssons och h Elin Persdotters barn i Kulla. | ||
| Leif Tengholm Oregistrerad gäst |
Hej Britt-Marie och Jonas! Tack för upplysningar och kompletteringar om Petter Gode m fl. Sedan den 22 mars har jag med lite mer jobb och tur kommit tillbaka till Johan Mårtensson Godo verksam i Grytgöls bruk Hällestad sn, f 1676 död 1756-11-21 (80 år!)i Lotorp Risinge sn. Därefter har jag kunnat komma framåt till Henrik Johansson Gode f 1711, Henric Hemriksson Godo f 1750 och Petter /Petrus/ Gode f 1779 och vars dotter Anna Sophia Gode f 1815 som gifte sig 1837 med hammarsmedsmästaren Jan Lund på Öfra Bruket i Godegård, Jan Lund kommer från Lundsmederna i Sikfors Hällefors sn och därefter löper det framåt för mig till nutid genom Lundsläkten. Jag ska skaffa smedskivan också. Mvh/ Leif T | ||
| maria menninga (mella) Ny medlem Användarnamn: mella Meddelande Number: 3 Registrerat: 10-2011 |
Jag undrar om någon här har stött på en Lambert Lambinon vid Godegård? Han ska ha dött där under vårvintern 1670, men begravdes av någon anledning i Dordrecht i Holland 1 mars 1670. Han bör ha haft en son med samma namn vid bruket också, men jag kan inte finna dem. Någon som hört/sett/läst något? |