| Författare | Meddelande | ||
     Marita Ekberg |
Jag har i min släktforskning stött på "Vallonen Per Jansson". var det vanligt att vallonerna tog sig Svenska efternamn istället för att behålla sina egna eller kan det vara så enkelt att "Per Jansson" bara är ättling själv till Valloner, typ har en mor, far, morfar, eller farfar etc som var vallon? mvh Marita | ||
| Claes Gille |
Hej Marita Ja det förekom att vallonerna i Sverige "försvenskade" sina namn. Många valloner var ju kolare ex-vis och arbetade i skogen bland andra svenskar. För att "smälta in i miljön" kunde ett namnbyte vara bra. mvh Claes | ||
| Stig Geber (Sgr) |
Marita! Kan det vara Per Jansson, f 1696 i Gimo bruk, död 1782 i Närtuna där han var bonde? Han kallades under sin verksamma tid som bonde bara för Per Jansson. Först i dödboken anges att han hette Guillaume och var av vallonska släkten. Han levde ju som bonde i en trakt en bit bortom bruken och skämdes kanske för sitt namn. Du får gärna kontakta mig om det är samma person vi pratar om. Hälsningar Stig Geber | ||
| Eddie Bjärrenholt |
Hej I Närtuna under 1720-talet och en tid framåt förekom flera medlemmar av familjen Gilljam i kyrk-böckerna. Dessa personer finns utlagda för ett antal år sedan här på SVÄ Forum Mvh Eddie | ||
| Jonas Palm |
Hej! Det där med Jansson känner jag igen från min pappas släkt i Godegård. Min farfarsfar Albert Abrahamsson Palm är son till både en Jansson och Jansdotter! Albert är född den 16/5 1859 i Godegård. Namnet syns dock dåligt i dopboken. Han är son till Abraham Ulrik Jansson och Anna Maja Jansdotter i Åsabäcken. Familjen finns i hfl AI:13 sid 390. I vallontrakter som Godegård verkar det vimla av Janssöner och -döttrar! Det är väl Jean (och Jeanna!) som lurar i bakgrunden kan man tro. Själv har jag dock kört fast vid dessa två... Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Det finns flera sökmotorer på internet, bl a Google. Sök t ex på: forgeron liege surnom Följande sajt är en av de träffar som erhålls. Den innehåller bl a Janson (Jansson): http://www.unc.edu/~nielsen/gen/gennames.htm JANSON Carte Geonome pour JANSON Carte Notrefamille pour JANSON Aussi ecrit JANSSON. Nom du domaine francais derive avec le suffixe -econ > -esson de Jan-, theme de Jehan (HER). Cette source ajoute la note suivante qui concerne "nos" JANSON: "noter qu'Ambroise Janson, 1770-1827, ancetre des Janson, hommes politiques, juristes, etc. belges, est un emigre francais qui epousa une Liegeoise" (HER p. 437). L'article note que le nom Janson est documente a Namur en 1444, et a Stavelot en 1542 et 1562. (Il semble donc que l'origine du nom soit francaise plutot que suedoise, comme il a ete conjecture.) Ni som kan franska bättre än undertecknad kan väl förklara sambandet med "suedoise" som nämns! Intressant är dock sambandet med orten Jehan. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Det är nästan skrattretande vad man kan hitta i Google. Janson har som "dit" dvs smekefternamn, LaPalme. Släkten finns både i Europa och Nordamerika. Se tex sajterna: mes liens préférés ... Jaguelin / Jallas / Jambe / Janin / Jann / Jann / Janne / Janson / Janson "Dit Lapalme" / Janson "Dit Lapalme" / Janson "Dit Lapalme" / Japiot / Japiot ... perso.club-internet.fr/imerloup/page09-04.html - 93k - Cachad - Liknande sidor Surnames ... J, Jabot, Jackson, Jacob, Jacques, Jalbert, Jambart, James, Jandrow, Janel, Janson dit Lapalme, Jardin, Jarret dit Beauregard, Jarret dit Beauregard dit Vincent ... tortoise.oise.utoronto.ca/ ~nfrenette/Geneal/wc_idx/sur.htm - 101k - Cachad - Liknande sidor Finns det någon smed i släkten tro? Se t ex sajten: www3.sympatico.ca/fjanson/PJCHRON1.HTM Le 19 juillet 1694, Naissance de Christophe Jenson, Christophe deviendra taillandier, forgeron qui fabrique des outils. Il ira s'installer à l'Assomption vers 1739. Il est l'ancêtre de feu Maximilien Janson Lapalme, mon grand-père. Christophe Lajoue agit comme parrain et Marie Anne Ménage agit comme marraine. För egen del: Det kan inte uteslutas att Palm är ett soldatnamn i min släkt. Det är rent av troligt. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! I mitt inlägg från 21 juni ang Janson förekommer en referens HER på den aktuella sajten. Jag har försökt spåra den. Då flera belgiska efternamn tycks finnas listade där kan den vara av mer allmänt intresse för vallonättlingar. Det är troligt att referensen HER är ngn av dessa två: HERBILLON, J., GERMAIN, J., 1996, pp. 907-1186 "Liste alphabétique des noms les plus fréquents (plus de 100 porteurs) avec le nombre d'occurrences par provinces (situation au 31/12/1987)". En Belgique, 15.330 noms de famille sont portés par plus de cent personnes. HERBILLON, Jules et GERMAIN, Jean. Dictionnaire des noms de famille en Belgique romane et dans les régions limitrophes. Bruxelles, Crédit Communal, 1996. 2 tomes grand in-8, 1186 pp., reliure de l'éditeur, jaquettes. Flandre, France du Nord, Luxembourg. N° de réf. du libraire : 23927 Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Att reda ut sambandet mellan Janson och Palm blev inte helt lätt. Här sitter man och Googlar och missar matchen Sverige-Holland i Fotbolls-EM. Jag tror mig vara en bit på väg. Som bekant emigrerade protestanter till Sverige, bla kalvinister och reformerta. Bröderna de Besche var inblandade. Det skulle inte förvåna mig om någon av de personer på B som följer nedan är en av (el åtminstone är släkt med) de Besche som bidrog till valloninvandringen till Sverige! Mer insatta personer får gärna hjälpa till här. En viss de Bres startade tydligen den Belgiska reformationen el dyl: De Bres and the Birth of the Belgic Confession ... his Hebrew and Greek, de Bres went to Lausanne to study under Theodore Beza, and after two years when Beza went to Geneva to assist Calvin, de Bres went along ... www.pcea.asn.au/wpg_belg.html - 15k - Cachad - Liknande sidor "Seeking to improve his Hebrew and Greek, de Bres went to Lausanne to study under Theodore Beza, and after two years when Beza (Theodore de Be'sze) went to Geneva to assist Calvin, de Bres went along too. He spent another year in the Reformation capital, studying under Calvin. After these three years of study, de Bres began to yearn for the active ministry again. So travelling up the Rhine, he came to the city of Doornik (now Tournai), about 15 km east of Lille. He became the minister of the secret Protestant Church of the Palm, studying in a little garden house and preaching in the evenings in private homes." Vi ser alltså att de Bres jobbade på en hemlig kyrka "Protestant Church of the Palm" och hade gått i skola hos Calvins efterträdare Beza. Men hur hänger Janson ihop med detta? Michel de Baius kommer här in i bilden. Hur har jag inte riktigt listat ut ännu. [PDF] John Janken's Church Since 1650 Notes Filtyp: PDF/Adobe Acrobat ... Baius was condemned but the matter wasn?t closed. ... Theodore Beza (Calvin?s friend and successor in Geneva) was major proponent. ... www.ctsfw.edu/library/files/er/831 - Liknande sidor Janson var Baius-anhängare som vi ser på sajten (även en Jansen är inblandad): http://history.wisc.edu/sommerville/351/351-132.htm "Cornelius Otto Jansen (1585-1638) was educated at the University of Louvain - the local epicentre of bitter arguments over predestination and free will (ended in 1597 by order of Pope Clement VIII). Jansen was deeply influenced by Jacques Janson (a follower of Baius) who attacked a Jesuit priest, Leonardo Lessius, for Semipelagianism. Jansen too became a lifelong enemy of the Society of Jesus. In 1635, Jansen published pseudonymously the satirical tract Mars Gallicus; it fiercely attacked the policies of the French monarchy in general, and Louis XIII's alliances with Protestants against the Hapsburgs in particular. It went through many editions and was translated into French. In 1636, Jansen became Bishop of Ypres in the Spanish Netherlands, only to die within two years." Vore tacksam om religiöst insatta kunde bringa mer klarhet i diskussionen. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Ämnet nedan ansluter till diskussionen "Vallonen Per Jansson", men börjar dock luta mer allmänt åt vallonernas religion. Vi kan på sajten nedan se hur medlemmar ur olika hemliga protestantiska kyrkor lansförvisades mm. Orterna i Frankrike och Belgien namnges liksom deras resp kyrka. Det 30-åriga kriget härjade med dess konsekvenser. Vi ser återigen La Palme kyrkan i Tournai (samt La Rose kykan i Lille). Histoire des réfugiés protestants de France depuis la ... Filtyp: Microsoft Word 2000 - HTML-version ... la Fleur de lis ; celle de Tournay, la Palme ; celle d'Anvers, la Vigne ; celle de Mons, l'Olive. L?Église de Lille avait pour symbole la rose ; celle de ... www.uqac.uquebec.ca/.../classiques/weiss_charles/ histoire_protestants_2/protestants_tome_2.doc - Liknande sidor Jag saxar lite: "y attira une foule d'Allemands qui fuyaient devant les armées de Waldstein et de Tilly, et qui obtinrent sur les bords de l'Amstel, de l'Yssel et du Rhin, la liberté religieuse qu'ils avaient vainement demandée à leur patrie. Mais l'émigration la plus importante fut celle des Wallons, des Brabançons et des Flamands, contraints de se soustraire à la tyrannie du duc d'Albe, de Requesens et du prince de Parme. Depuis longtemps la réforme avait trouvé des adhérents dans les provinces espagnoles des Pays-Bas. Les premières L'Église qui étaient sous la croix, ou, comme on disait aussi, du secret, se dérobaient à la persécution en se cachant sous des noms mystiques dont le sens n'était révélé qu'aux fidèles. Celle d'Oudenarde s'appelait la Fleur de lis ; celle de Tournay, la Palme ; celle d'Anvers, la Vigne ; celle de Mons, l'Olive. L'Église de Lille avait pour symbole la rose ; celle de Douai, la gerbe ; celle d'Arras, la pensée ." Mvh Jonas Palm |