| Författare | Meddelande | ||
     Anneli Gauffin |
Arbetar som arbetsförmedlare och har f n en jobbsökargrupp. Då jag heter som jag heter har jag berättat lite om vallonerna och när de kom till Sverige. En av mina deltagare har hört att vallonerna för mycket länge sedan skulle ha anor från Iran. Kan detta vara sant? Vet en hel del om vallonernas bakgrund då släktingar släktforskat hur vallonerna kom i kontakt med Sverige och alla bruk, har även varit på de flesta, men detta har jag faktiskt aldrig hört att förfäderna skulle vara därifrån. Tacksam för svar! Anneli | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag har själv funderat ämnet du tar upp. Jag har även arbetskamrater från Iran som spekulerat i det du talar om. För en månad sedan fick jag låna en intressant bok av en kompis, som möjligen rätar ut en del frågetecken. I boken "Folket bortom nordanvinden" av Gunnel och Göran Liljeroth, s 224, kan man läsa att ca år 350 invandrade anhängare till Kartirrörelsen till Vals Gärde. Dessa kom ursprungligen från Iran/Persien, men var religiöst förföljda i hemlandet. I JRR Tolkiens bok "Om Beowulfssagan" finns ett kapitel om Wales. Boken tillhör hans akademiska alster som Professor i språkvetenskap (engelska och senare även i anglosaxiska). Jag ber dig således läsa J.R.R. Tolkiens mästerverk "Beowulf: The Monsters and the Critics". Översatt av Åke Ohlmarks heter den "Om Beowulfsagan"AWE/GEBERS, första upplagan, Stockholm, 1975. Det räcker om du läser sidorna 136-141 samt fotnötterna på sid 155-156. Det framgår att germanska stammar kallade sina grannar, som anv romaniserat språkbruk för valer/vaeler osv. Utöver Wales nämner han Valakiet. En personlig undran är om inte Valloniet hör dit oxå? Och hypotetiskt även invånarna i Vals Gärde, då Persiskan har mycket av franska i sig (pga indo-europeiskan). Jämför bara släktskapsbeteckningar, boskapsbeteckningar och namn på himlakroppar samt sist medn inte minst ordet Merci. Invånarna vid Gärdet i fråga bevakade (av kommersiell natur) viktiga transportleder/vattendrag för järnproduktion ner till Mälaren. Se t ex Maria Hagermans bok "Spåren av kungens män". På s. 225 i ovan nämnda bok av Liljenroth: "Varför skulle detta folk från södern taga sig så långt upp i norr? Förklaringen ligger i det förhållandet att sassaniderna (som var Kartir-anhängare, min anmärkning) blev germanernas bundsförvanter, efter att perserkungen Shapur I hade slagit romarna eftertryckligt...". Liljeroths tillhör troligen inte de mest bemärkta historikerna, men vi skall komma ihåg att det ofta fnysts åt nydanare, tex Dag Stålsjö. Ofta för att de tar ut svängarna för mycket. Men senare kan det visa sig att kärnbudskapet vinner fler och fler anhängare. Man kan eventuellt se Gärdet i fråga som en tillflyktsort för religiöst förtryckta, med krigiska germanska bundsförvanter, som såg en fördel med att ha kunniga personer inom vapen-järnhanteringen i sin närhet. Situationen är alltså inte helt olik den vid 30-åriga kriget, som bidrog till valloninvandringen till Sverige. På 1600-talet var det bl a reformerta som kom till det protestantiska sverige. På 300-talet var det en människor med en religion snarlik asa-tron. Kanske de första "vallonerna" fanns här redan runt år 350. Mvh Jonas Palm | ||
| sylvia dahlström |
hej intressant detta att vi skulle härstamma därifrån måste försöka få tag i böckerna tips om varifrån jag kan finna dem mottages tacksamt | ||
| Jonas Palm |
Hej Sylvia! Liljeroths bok ovan har ISBN 9197125709. Övriga torde gå att låna på biblioteket. En kännare på området är även Kenneth Norlander i Smedjebacken. Mvh Jonas Palm | ||
| sylvia dahlström |
Hej Jonas ! Tack för hjälpen! Jag har också hört att valloner har en del keltiskt blod i ursprunget, någon som vet mer om det? | ||
| Jonas Palm |
Hej Sylvia! Visst är det så att keltiskt blod ingår oxå. Jag har svarat lite utförligare under Fria ämnen "Si tu vale". Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Tack för mailet, anledningen att jag undrade var att jag har keltiskt blod på pappas sida och har läst en del om kelter, och i boken The historical atlas of the celtic world av John Haywodd nämns att kelter utvandrat till nuvarande belgien. Kan möjligen vallonernas stora hantverksskicklighet härstamma från kelterna? De var ju otroligt duktiga hantverkare speciellt av metallföremål och har tillverkat många otroliga föremål som dagens hantverkare inte kunnat efterlikna i utseende och kvalitet. mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag håller med dig Sylvia. Kelternas hantverksskicklighet kan ses i deras gravgåvor mm. De kelter du talar om hade troligen en stor marknad på hemmeplan inte bara för konstföremål utan även för vapen. Utbud och efterfrågan var som vanligt styrande. Under den av Anneli Gauffin ovan skapade rubriken "Iranska rötter" tog jag chansen att belysa "vallon"-invandringen till Sverige i mkt brett perspektiv. Troligen platsar kelternas (tidiga) invandring till Sverige även här, se t ex "Bohusläns historia" (får återkomma med förf). Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! En förf. saknade i föreg inlägg. Erik Lönnroth "Bohusläns historia", Almqvist & Wiksell, Uppsala, 1963. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas Tack för upplysningarna, ska försöka hitta boken på biblioteket. Mvh Sylvia | ||
| Marianne Lundström Oregistrerad gäst |
Hej! På 1940-talet hade min morfar, som bodde i Godegård, en ko "Ida". Hon var större och klokare än de andra korna och hon hade inåtböjda horn. Har senare läst att denna ras kallas Belgisk. Jag misstänker att Ida härstammade från vallontiden då man använde oxar som dragdjur. Hälsningar/Marianne | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Marianne! Det kan ligga ngt i det. Kanske var det Thomas Paillardel de Ternaux som hade med sig kossans anmoder till Godegård. Thomas är min ffffffffmf. Hans resa från Näfvekvarn till Godegård finns dokumenterad i Kjell Lindblom "Vallonsläkter under 1600-talet" under släkten Paillardel. Möjligen var det redan Estienne Paillardel som tog med denna belgiska urkraft "Race de la Moyenne et Haute Belgique" till Sverige. Mvh Jonas Palm | ||
| Ulf Berggren (ulfbe) Listskötare Användarnamn: ulfbe Meddelande Number: 74 Registrerat: 6-2007 |
Varför stavar du det Näfvekvarn? Så står det ju inte i Lindbloms bok, utan Nävekvarn. Versionen Näfveqvarn förekommer också, men din blandversion har jag nog inte sett förut, den var kanske ett misstag? Intressant iaf att jag här fick reda på en vallon jag tidigare missat också fanns vid Nävekvarn, förutom de mer kända. | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Ulf! Jag tog kvarnens namn ur minnet. Här ser man hur vanskligt det kan vara att inte förankra sig i ursprungsdokumenten: http://sv.wikipedia.org/wiki/N%C3%A4vekvarn "Orten omnämns första gången 1308 i ett skriftligt dokument då Magnus Ladulås söner, hertigarna Erik och Valdemar, ger bort kvarnen i "Nefw" till fogden på Nyköpingshus" Jag borde således ha stavat med e och inte ä, samt w i stället för v. Jag måste dock erkänna att jag först stavade det Näfverkvarn, men tog bort bokstaven r. Mer intressant är dock att hitta ursprungsdokumnet från denna kvarn, t ex brukslängder, finns sådana? Mvh Jonas Palm | ||
| Ulf Berggren (ulfbe) Listskötare Användarnamn: ulfbe Meddelande Number: 75 Registrerat: 6-2007 |
Du menar antagligen dokument om bruket, inte om kvarnen som fanns innan dess och gett upphov till namnet. Nävekvarn finns med i bl a roterings- och utskrivningslängder och listor över bruksanställda på flera olika ställen. Så det handlar väl snarare om vilken tid du är intresserad av. Mitten av 1600-talet? | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Ulf! Ja, det blir bra. Mvh Jonas Palm | ||
| Ulf Berggren (ulfbe) Listskötare Användarnamn: ulfbe Meddelande Number: 76 Registrerat: 6-2007 |
Då är det roterings- och utskrivningslängderna som gäller. De är på Krigsarkivet, men jag har nog skrivit av alla från Nävekvarn där. Så ett alternativ är att du nämner mer exakt vilken period och vem du söker så kan jag kolla mina anteckningar. Är det bara Thomas Paillardel? | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Självklar måste man begränsa sig. Kan du vara snäll och ta med alla på nämnda längder under en treårsperiod. Ett år före, samma år, samt ett år efter Thomas Paillardels resa till Godegård. Blir det för omfattande så kan du väl ta med alla från det året nämnde Thomas, om inte vände kylaren, så i alla fall styrde kosan mot Godegård. Mvh Jonas Palm | ||
| Ulf Berggren (ulfbe) Listskötare Användarnamn: ulfbe Meddelande Number: 77 Registrerat: 6-2007 |
Vilket år var det då? | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Kjell Lindblom har i ”Vallonsläkter under 1600-talet” under släkten Paillardel återgivit nedanst brev i original (här översatt av Anita Grönqvist). Se Dan Södermans inlägg från 14 juli 2007: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/127121.html?1191515933 ”Ett kontrkat i Lövstaarkivet 1631-03-18 är undertecknat av en Palliadel, som sannolikt är denne Thomas. Han arbetar vid Nävekvarn 1637 och bor vid Grishyttan Godegård, där han omtalas i brev 12 december 1646 (K 109). Den 5 juli 1647 skriver Gillis de Besche i Nävekvarn ett brev till bruksförvaltaren Jean Wuintin på godegård (K 34). Fritt översatt från franskan av Anita Grönqvist. "Jag har mottagit ett brev av den 31 i föregående månad ivilket jag hör att ni inte vill låta Thomas Derneu komma, då han inte har betalt sin skul. Denna skuld skall min bror och jag gottgöra med 454 daler kopparmynt för att nämnde Thomas skall komma till oss. Inget annat erbjuds för närvarande om inte Gud är med er." Allt talar för att brevet avser Thomas Paillardel, som då skulle ha ett dubbelnamn Dernue. Någon annan Thomas som tjänar både vid Nävekvarn och Godegård finns inte. Han är då säkert också identisk med den Thomas Terneau, som står på Norrkköpingslistan 1633. År 1653 finns Thomas buthas hustru och son vid Godegårds bruk enl mtl och för åren 1654-56 upptas han på brukslängden för Gusum som Thomas Julmakare. År 1656 antecknas han även vid Överum. Därefter är han inte återfunnen. Paillardel är en skogsarbetarsläkt, vars medlemmar huvudsakligen var körare under 1600 talet. De flesta har någon anknytning till Godegårds bruk. Mot seklets slut skedde en spridning bl a till Skagerholms bruk i Finnerödja sn.” Årtalet bör alltså vara tidigast vara 1646. Brukslängderna för Godegård är, som bekant, i behov av restaurering el dyl för många årtal. Att han återfinns i brukslängderna 1653 behöver inte betyda att det är det tidigaste årtalet han jobbade för Wuintin (Quintin). Men senaste årtalet bör alltså vara 1653. Låt oss anta att år 1646 är vad jag är ute efter. Mvh Jonas Palm | ||
| Ulf Berggren (ulfbe) Listskötare Användarnamn: ulfbe Meddelande Number: 78 Registrerat: 6-2007 |
OK, men så tidigt fanns inte alla bruk med. Vi får hoppas att Nävekvarn fanns med ungefär 1646. Och det återstår att se när jag hinner mata in ev. sådana anteckningar. Men till att börja med ska jag kolla vad som finns. | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Ulf! Det låter som en bra planering. Det är ingen brådska. Mvh Jonas Palm |