| Författare | Meddelande | ||
     Jonas Palm |
Hej! I sin avhandling om de uppländska vallonerna noterar Hållander att nedanstående bok kan innehålla intressant information. Benzelius, Eric, d.y., "Anecdota Benzeliana", Anteckningar i Svensk historia", Bröderna Lagerstöms förlag, Stockholm, 1914, innhehåller intressant information ang "Svenska Valloner". På sid. 63-64 sägs det att år 1634 (det måste vara under 30-åriga kriget, min anmärkning) General Lesley (vid sidan om den mer kände Louis de Geer) rekryterade trupper, omkring 1000 personer i Spanska Nederländerna (Luttich=Liege), och placerade dom i Elbingen. Flera av dessa visade sig vara smeder och de skulle sedan ha skeppats till Göteborg och placerats i Uppland och Roslagen. Den som släktforskar misstänker kanske att sin anfader, kan ha ingått i trupperna som nämns. Speciellt om anställningskontrakt saknas via de Geer, el de Besche. För dessa kan Krigsarkivets rekryteringslistor, samt Lesleys/Leslies brev till Oxenstierna kanske vara intressanta. De aktuella breven lär vara nedanstående: - 79 brev från Leslie till Oxenstierna 1626-53 är utgivna i "Rikansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling", II, del 9 Man kan inte utesluta att det Elbingen som nämns i boken kan vara det polska Elbing/Elblag där bl a de Geer vistades ibland. Dvs inte det tyska Elbingen som ligger närmare Valloniet. För att ytterligare komplicera det hela finns det vid sidan av den mer kände Alexander Lesley/Leslie (som troligen är den som avses i boken ovan) en brorson David Leslie. Även han var med under 30-åriga kriget på svensk sida. Man får förmoda att även han rekryterade trupper... Oxenstiernaprojektets databas, se nedan, innehåller en del träffar när man söker på namnet Leslie. Man kan använda databasen om lösenord och användarnamn anges. De rekvireras av t ex Arkivråd Helmut Backhaus på Riksarkivet. http://www.ra.se/ra/Oxenstierna/oxenstierna1.html Enligt Helmut Backhaus är Alexander Leslies brev till Axel Oxenstierna , utgivna i tryck i publikationen Rikskanslern Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling, avdelning II, bd 9, Stockholm 1898, s 401-516. Boken finns på olika bibliotek och kan beställas interurbant till närmaste bibliotek. Notera att dessa redan tryckta brev inte har tagits med i projektets databas. Bengt Nilsson har även studerat ämnet (alternativa synpunkter är alltid bra): "Alexander Leslie är ett mycket känt namn i samband med Gustav II Adolf och trettiåriga kriget. När det sedan gäller Benzelius anekdoter så hade B. många och breda intressen, men i likhet med alla andra källor måste hans uppgifter också underkastas granskning. När det sedan gäller var trupperna placerades så var det med stor sannolikhet det polska Elbing, en hamn som var besatt av svenskarna till 1635 i enlighet med stilleståndet i Altmark 1629. Sedan torde knappast Liège ha hört till Spanska Nederländerna 1634, då hade det varit svårt att rekrytera trupper där. Liège hörde tydligen till ärkestiftet Köln och biskoparna var tyska riksfurstar." För egen del som ättling till Johan (Jean) Droghe: En av tolkningarna av Droghe är, enligt germask översättning, "dra i strid" varför jag hörde med Krigsarkivet. Men han fanns inte bland Lesleys/Leslies rekryteringar. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Ja, vad skall man tro om Benzelius anekdoter. Är de bara anekdoter och skrönor. Finns det överhuvudtaget ngt som styrker vad han säger, alternativa källor t ex? Man kan t ex gå in på nedanstående sajt: http://www.electricscotland.com/history/germany/army.htm Jag saxar lite (man bör först veta att Leslie var skotte, men rekryterad av svenskarna): "During the second half of the Thirty Years? War we do not hear so much of Scottish soldiers and their deeds as before. The death of Gustavus Adolfus had robbed it of its military lustre: none of the present leaders on the Protestant side could vie with him as to fame and generalship. Moreover, the Battle of Nördlingen, in which the Protestants were defeated (1634), had decimated, nay, well nigh annihilated the Scots, and their native land was not able continually to replace the lost forces. Finally, the political situation in Scotland most urgently required the presence of officers and soldiers at home where the thundercloud of civil war was threatening and at last broke forth in storm and lightning." Vi ser alltså att man hade problem med att rekrytera trupper på traditionellt sätt ca år 1634. Årtalet stämmer alltså med vad Benzelius skriver. Men varför blanda in smeder i trupperna? Leslie återvände sedermera till Skottland och krigade vidare där. Jag saxar lite från sajten nedan: http://www.electricscotland.com/history/other/leslie_alexander.htm "Military Committees were appointed for every county, who were to see to the assembling and training of the militia generally, and to forward to the army such levies and such supplies, as might be from time to time demanded. Smiths were every where put in requisition for the fabrication of muskets, carbines, pole-axes, Lochaber axes, and halberts; magazines to supply the troops were also provided; and to call them together when occasion should require, beacons were provided, and placed in every shire. Arms to the amount of thirty thousand stand were provided from Holland..." Vi noterar alltså att smederna tog aktiv del i krigsmaskineriet. Måhända skall vi tro på Benzelius anekdoter i alla fall? Bengt Nilsson tål att citera igen, som alternativ källa: "Jag är ändå tveksam till uppgiften. Vilka möjligheter hade man att värva i området 1634? Gick det att värva 1 000 man i området med tanke på folkmängd, trostillhörighet etc? Jag kan heller inte i hastigheten se några tydliga spår av detta ärende i Alexander Leslies brev till Axel Oxenstierna." Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Ursäkta tjatet, men i Hållanders avhandling om de uppländska vallonderna kan man på sidan 11 läsa att teol. dr Harald Wejryd tackas för att ha gjort Hållander uppmärksam på uppgifterna som diskuteras här. Om Wejryd och medarbetare läser detta kan ni väl kommentera lite. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Jag talade precis med Georg Boman (som även är Bonnevierättling). Ang. släkten Boman brukar den normalt räknas som en svensk smedsläkt. I den Bomanska släkten berättas dock att man troligen är vallonsläkt och kom till Sverige före år 1700, till Göteborg. Nåväl, ett stort antal männskor torde ha anlänt till Göteborg före 1700! För den som letar efter indicier som styrker Benzelius anekdoter kan detta var ett sådant... Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Jag har idag, som privatperson gjort en beställning hos Jan Dahlström, Krigsarlivet. Som ung går ut på följande (han har fått sökvägen till vår site): Det skulle vara bra med en lista på de personer som rekryterats av Lesley/Lesie i detta ärende och skeppades med båt till Göteborg ca 1634. Som du ser nedan avseglade de troligen från det polska Elbing (som var ockuperat av svenskarna vid den tidpunkten). En sådan lista kan ju vara av mer allmänt intresse för vallonättlingar oxå. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Jag hörde med Jan Dahlström idag. Ärendet har lottats på 1. arkivarie Bo Berg, Krigsarkivet. Det skall bli spännade att se vad han kommer fram till. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas Palm |
Hej! Tyvärr får jag inte mycket respons från Krigsarkivet. Troligen har de fått en närmast omöjlig uppgift. Som Hållander skriver i sin avhandling on de Uppländska Vallonerna ang ämnet så finns det inte ngt i mantalslängder, o dyl som styrker Benzelius påståenden. Något förbryllande är även uppgiften att man anlöpte Göteborg och att sedan soldat-smederna skulle jobba i de östra delarna av Sverige. Kjell Lindbloms hemsida innehåller dock en hel del förmodade vallonsläkter. De verkar dock inte ha anlöpt Göteborg. Nåväl, om studerar mantalsängder o dyl i de västra delarna av Sverige. Vad kan man komma fram till då? Vid sidan om den tidigare omtalade förmodade vallonska Boman-släkten och de tidiga invandrarna med vallonbakgrund, som kom via Skottland till Västgötaslätten, vilka släkter kan identifieras i Västsverige. Är möjligen Släkten Herre från västsverige? Jag läste i någon tidningsartikel om schlagerbröderna Herrey att de skulle vara vallonättlingar från Strömstad. Samtliga på pappans sida skulle ha varit smeder. Och efternamnet skulle vara kopplat till Herreira som betyder smedja på "vallonska". Vilka västsvenska vallonsläkter kan vi "bolla" tillbaka till Krigsarkivet för att underlätta sökningen i källorna? Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Info från Krigsarkivet kom idag, KrA Dnr: 422-2004/1149: "Alexander Leslie är överstelöjtnant och chef för ett värvat regemente i 1631. Sen förekommer han inte mer i rullserien 1620-1723. Och där har jag inte funnit Fransos eller Droghe. Har ej i kollegiernas arkiv funnit någon rulla för den perioden med invandrande smeder. Jag har svårt att tro att militären skulle ha registrerat valloner på väg till bruken när de kom till Göteborg. Den arbetskraften var ju en prioriterad värvning." Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag fick just Del 3 av Kjell Lindbloms Vallonsläkter på posten. På s 85 kan man läsa om släkten Flament som år 1634 kom till Göteborg för att sedan arbeta på bruk i Småland. Utöver Benzelius (obekräftade) notering ang valloner som anlöper Göteborg är det den enda man känner till. Anmärkningvärt är då att årtalet är det samma 1634. Nu skall man väl inte dra för stora växlar på det, då det enl Linblom rör sig om invandring i liten omfattning. Göteborgsköpmannen Michel Werlet är med stor sannolikhet inblandad i införskrivningen till Sverige. Och bakom denne kan man ana Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm vars bruk dessa invandrare kommer i tjänst vid, se Linbloms Vallonsläkter, del 3, s 85. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Det är av intresse att studera Michel Werlets dokumentation. Troligen kan man här hitta information om vallonsläkter. Jag har försökt spåra Michel Werlet/Mikkel Verle/Michael Werle via Google och rönt viss framgång. Som vi ser nedan har en av möjliga källor, Hede säteri (avkortad lista) haft otaliga ägare sedan Werles dagar, vilket troligen inte underlättar. Hans tid som köpman i Göteborg måste även ha lämnat dokumentation efter sig, men var? Alla tips välkomnas! Förhistoriska människor framställde eld för 1 ... 1647-1667 Hede säteri. Ägare Michael Werle, köpman från Göteborg som utsågs av kungen till att vara en av tre presidenter över göte- borgarna. ... www.lerum.se/krregister/ettsjutio.htm - 76k - Cachad - Liknande sidor http://www.lerum.se/krregister/ettsjutio.htm 1622-1647 Hede säteri. Ägare Carl Carlsson Gyllenhielm, som var halvbror till Gustaf II Adolf. Han bodde troligen aldrig på Hede, men såg det som ett kapital - arrenderade ut det och tog avkastningen. Han överlät sedan Hede till Michael Werle, som hade Hede 1647-1667. 1647-1667 Hede säteri. Ägare Michael Werle, köpman från Göteborg som utsågs av kungen till att vara en av tre presidenter över göteborgarna. Men Werle trivdes inte med presidentskapet och avgick rätt snart. Istället ägnade han sig åt affärer. 1727-1744 Hede säteri. Maria Lovisa Lillie och Johan Crocatt. Johan Crocatt ägde sedan 1723 Hedes granngårdar Ölslanda Västergården och Ölslanda Södergården. Makarna fann det då lämpligt att också förvärva Hede, men när de kom för att sin nya egendom i besittning är mannbyggnaden borta. Det blir stämning mot Carl Gustaf Örnevinges bror Nils, som anklagas för att vara boven i dramat. 1734 löstes tvisten och gjordes upp i godo. 1744 Hede säteri. Maria Lillie sålde Hede till göteborgsköpmannen Johan Schiller och denne i sin tur sålde till amiralitetskaptenen Jonas Stierngranat, som var gift med Magdalena Eleonora Lillie, en syster till Maria Lovisa. 1744-1757 Hede säteri. Ägare Torsten Lundstedt. Han vårdade och rustade upp Hede. Han anlägger en fruktträdgård, odlar upp åkrarna med en ny teknik - använder en plog som dras av 12 hästar. Han köpte Hede för 5.000 och säljer för det tredubbla, 15.000 riksdaler. Här fortsätter listan en god stund... Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Släkten Flament som kom till Göteborg 1634 utgjorde således troligen en mindre grupp, se ovan. Vilket även styrks av vad Hållander skriver om i sin avhandling, mantalslängder mm ger inte ngt utrymme för det antal invandrade valloner som Benzelius beskriver i sina anekdoter. Vilka kompisar hade då släkten Flament, som vi kan intressera oss för. Jag talade nyss med Georg Boman (som även är Bonnevierättling). Se även kommentar ovan. Jodå, den släkten har varit verksam vid bruk i bl a Småland. Johan Drugge kan även ha varit bland dessa. Som bekant är Sigulskvarn, drivet av Jacob de la Gardie och Ebba Brahe, den första kända arbetsplatsen för Johan Drugge, 1637. Man läser i Lindbloms bok Vallonsläkter del III att Jacob de la Gradie och Gustav II Adolfs halvbror Carl Carlsson Gyllenhielm skall ha tagit över ngt av den drivande kraften efter de Besches död. I viss mån måste de ju ha varit konkurrenter, men släktliknande kopplingar finns även. Spåret torde alltså ha visst intresse. På s 86 i Linbloms Vallonsläkter del III omnämns "Antonij arfvingar" som ngt som kan uppfattas som kompanjoner el dyl till den ovan nämnde Göteborgsköpmannen Michel Werlet. Jag har förgäves försökt hitta ngn info dessa. Då dessa kan utgöra ingångar till arkiv mm välkomnas tips! Jag har i dagarna gjort en förfrågan hos Göteborg Stadsbibliotek om dokumentation kopplad till Werlet och de aktuella Arfvingarna. De skall bli mkt spännande att se vad de kommer fram till. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Göteborgs Stadsbibliotek har lämnat över ärendet i närmast föregående inlägg till Örnsköldsviks bibliotek. De har hittills inte hittat ngn info, man sparat ärendet och avser att titta ytterligare på det. Untertecknad har givit de lite mer bakgrundsinfo. Har ni tips om troliga vallonsläkter som kan ingå tipsa gärna här direkt på vår sajt så får handläggaren/biblotikarien Sonja Sahle'n fler ingångar till arkiven. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag kontaktade Lerums kommun och fick nedanstående refererns ang Werle på deras hemsida: Vigård, Folke, Lerums socken genom tiderna, 1976 På s. 171 kan man läsa (jag saxar lite): "Werle var en framstående man. Han hade redan 1617 varit handelsagent vid svenska hovet och visat sig beredd till försträckningar." "kungen hade bestämt att den nyanlagda staden Göteborg skulle styras av ett råd av tre presidenter, varav en svensk, en holländare och en tysk, utsåg kungen 1924 Werle till den tyske presidenten [H. Fröding]. Werle var emellertid svenskfödd men fadern hade invandrat från Tyskland." "Werle var gift med Barbara Peck (Pekes)." Fröding, H., Berättelser ur Göteborgs ädlsta historia, 1908 Vi får se om dessa referenser kan ge info om Werles dokumentation. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! För diskussionen om Jacob de la Gardie och Carl Carlsson Gyllenhielm var kompisar el ej, kan man studera nedanst sajt. Vilket relaterar till frågan om Carl Carlsson Gyllenhielms arbetskraft på hans bruk möjligen även nyttjades på de la Gardies bruk. Gyllenhielm nr 7 - Adelsvapen-Wiki ... Carl Carlsson, adlad och friherre Gyllenhielm (naturlig son av hertig Carl ... i polackarnas händer 1601, varvid han och Jakob de la Gardie blev fångar. ... www.adelsvapen.com/genealogi/Gyllenhielm_nr_7 - 12k - Cachad - Liknande sidor "Under Carl IX:s polska krig var han [Carl Carlsson Gyllenhielm] krigsöfverste och generallöjtnant i Livland. Han visade stor tapperhet, t. ex. vid Fellin, Karkus och Riga, men kunde icke hindra, att det illa befästa Wolmar föll i polackarnas händer 1601, varvid han och Jakob de la Gardie blev fångar. Efter fem år utväxlades De la Gardie, men Carl Carlsson G. kvarhölls i ytterligare sju år. I samma mån Sigismunds motgångar ökades och hans förbittring mot svenskarna tilltog, blef äfven Carl Carlssons fängelse svårare. Slutligen inkastades han i en osund håla; järnfjättrar fästes kring hans fötter, och väder och vind fingo spela genom de usla väggarna." Fem års fångenskap gjorde de möjligen sammansvetsade. Å andra sidan släpptes De la Gardie först... Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag har som hastigast plöjt igenom: Fröding, H., Berättelser ur Göteborgs ädlsta historia, 1908. Jag har letat efter information om dels Michel Werle och dels Antonij arfvingar. P g a omfattningen har jag delat upp det hela på två inlägg. På s 72, skall Werle eller Werler - ättlingarna kallade sig Wernle - vara svenskfödd (från Åbo), fadern, handlaren sedemera tullinspektören Balthasar Werle vara bördig från Nürnberg" "Sitt presidentämbete [som Michel Werle fick 1624] bibehöll han sannolikt till 1628 eller 1629" "holländsk president var Jakob Hoefnagel och svensk president Nils Börjesson". Information om ev släktingar till Michel Werle kan inhämtas mha Google: Lietzéns ättlingar ... Arvidus Nicolaus Lietzén #1074, född ca 1590 i Sverige, Kyrkoherde i Litslena ... född 08.08.1628 i Åbo, (dotter till Baltasar Veitsson Wernle #1080 och ... koti.welho.com/mgardber/lietzen/lietzen.htm - 491k - 6 mar 2005 - Cachad - Liknande sidor Katarina Wernle #1078, gifta 10.7.1648 i Åbo, född 08.08.1628 i Åbo, (dotter till Baltasar Veitsson Wernle #1080 och Chatarina Gubbertz #1081) död 17.03.1657 i Åbo, begravd 22.03.1657 i Åbo. Ansedel för Catharina Elisabeth Schultz ... fmf Baltzar Wernle. Född 1588-09-08 i Nürnberg, Tyskland. Död 1657-01-25 i Åbo, Finland. Ränte- och proviantmästare på Åbo slott. ... www2.sbbs.se/hp/erson/gen/html/10189.htm - 7k - Kompletterande resultat - Cachad - Liknande sidor Magdalena Wernle. Född 1632-04-16 i Åbo, Finland. Död 1667-01-25 i Åbo, Finland. Någon omdelbar vallonanknytning är svår att se. Sådan skulle ju kunna förklara hans rekrytering av ev landsmän och smeder. En del märkligheter finns dock. Man noterar att Michel Werle torde ha uppnått tämligen vuxen ålder när hans ev systrar föddes. Speciellt om man betänkar att han skall ha varit handelsagent redan 1617 vi svenska hovet, och att fadern skall ha varit född 1588. Personer med möjlig vallonanknytning och intressanta holländska affärskontakter avhandlas dock i nästa inlägg. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Antonij arvingar (se tidigare inlägg) är dock svårare att identifiera i: Fröding, H., Berättelser ur Göteborgs ädlsta historia, 1908. Åtminstone till efternamnet. Det finns ett hantal personer Anton och likn som förnamn. Antony van Leest (s 3) ingick i en grupp som 1608 utsågs till "råd uti staden och dess tillhördande land". Denna grupp förefaller ha varit holländsk. På s 56 omtalas 11 st holländska köpmän som 1621 skall inflyttat till Göteborg. Bland dessa märks tidigare nämnde Jakob Hoefnagel och Anthoni Schorer (Skorer). Schorer avlider dock år 1646 (se s 241) och torde därmed inte ha några arvingar år 1634 (om det inte handlar om en affärsrörelse el dyl som ärvts). Man noterar dock att köpmännen Jacob Hoefnagel och Anthoni Schorer anlände samtidigt till Göteborg. Vidare, att Hoefnagel och Werle blev presidenter tre år senare. Michel Werle och Anthoni Schorer och bör således ha känt till varandra. På s 241 kan man läsa om Anthoni Schorer "Han dref allehanda handel och förekommer ofta som god man i rättstvister, hvarföre han säkert gjort sig känd såsom hederlig och förståndig. Rådsförvandt vardt han år 1639 och kvarstannade i denna befattning till sin död 1646." Se även s 171. Det är alltså inte omöjligt Antonij arfvingar avser personer han är god man för i den omtalde rättstvisten i Lindbloms bok Vallonsläkter del III. Jag är dock osäker på om arfvingar och god man språkligt används på det sättet. På s 115 omtalas engelsmannen Anthony Knipe som år 1635 upptas i "rådet". Antony Posset nämns på s 196 och på s 199 sägs att "han i domböckerna alltid går under namnet Antony fransman" På s 200 kan man läsa att han kallas "I Kristine kyrkas böcker Poscheth; möjligen kan han på sitt hemlands mål hafva hetat eller kallats Pochette. Åtminstone är detta mer sannolikt, än att han skulle hafva tillhört vallonsläkten Pousette, som väl ej under denna tid lämnat grufvor och järnverk." Antony Posset är härbergare och gifter sig 1634 med Katarina van der Hagen. Antony Posset är inblandad i en rättstvist 1649 (s 200) och torde därför inte ha några arvingar år 1634. Ytterligare några varianter på Anton kan iakttas. På s 52 och 241 kan man läsa om köpmannen och rådsförvanten Timon Roloffsson van Schottingen. Enl s 241: "Han dref betydande handel med trä och järn" "dog 1674". På s 56 kan man läsa om Tonnies Stoffelsson som förefaller vara jordbrukare. Tyvärr har jag inte hittat ngn mer information om ovan nämnde Antony van Leest. Personer med möjlig vallonanknytning och intressanta holländska affärskontakter har dock identifierats. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Vilka troliga valloner kan då identifieras i: Fröding, H., Berättelser ur Göteborgs ädlsta historia, 1908. Personer som skulle kunna vara förmedlare av vallonsk arbetskraft åt Michel Werle. På s 76 kan man läsa om Johan Amija alt Amian, som 1626 ankom till Göteborg: "Namnet Amija som visserligen inte låter tyskt utan vallonskt har också burits af till vid Dannemoraverken inflyttade valloner." Amija skulle ha varit bosatt i Aachen 1614. Men flytt undan religionsförföjelser utförda av spanjorer. Han anlade en karduansfabrik [garvningsfabrik, namnet kommer från karduansläder som är ett finare slags skinn] och anställde personal från Lybeck samt: "Verkställde betydande leveranser till kronan." Han blev rådsförvandt 1629. Han var 1633 rådsherre vid den svenska kontingenten i stadsregeringen, s 87. Han var rådman vid Handelskollegiet (trol 1639), s 127. Död 1641 vid ca 60 års ålder, s 159. Var kan då Amija ha fått sitt förmodade vallonefternamn ifrån? Hugenotter och Valloner ... År 1594 erkände medborgarna i Amien den nyss omvända katoliken Henrik den ... En del flydde genom Belgien till Nederländerna, andra flydde genom skogarna i ... www.iigs.org/newsletter/9811news/huguenots.htm.sv - 10k - Cachad - Liknande sidor "Amiens var huvudstaden för Amienois i Picardie. Det fanns många Hugenotter i Amiens. Louis de Berguin, en vallon från Artois, proklamerade den reformerta doktrinen år 1527 och blev bränd i Paris för sin tro." "Folket från Picardie var franskt men av blandat ursprung. Sprungna från både belgier och kelter som ockuperade gränsregionen mellan dessa två gamla nationer d v s området som skilde kelterna från nerverna, den starkaste av de belgiska stammarna. De var besläktade med vallonerna som pratade ett likartat språk." Vidare kan två intressanta personer identiferas: Staffan (Etienne) du Val, låter vallonskt, men han var troligen fransman, se s 199. Jakob de Rees, s 51, rådsförvant 1624, och flyttar 1627 till Stockholm. Man kan spekulera i att Amija genom sina leveranser av läder till kronan, vilket man får förmoda avser krigsmakten, hade kontakter med soldater/smeder. Varav möjligen några från Vallonien. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Ytterligare information om Amija kan inhämtas från: Nättidningen RÖTTER - för dig som släktforskar! (Litteratur ... ... Amija och Tham. ... Ämnesord: Landskap: Göteborg. Olga Dahl, mycket erfaren Göteborgsforskare, berättar här en hel del om familjerna Amija och Tham. ... genealogi.aland.net/bokkatalog/ index.php?typ=search&fields=all&kat=99 - 66k - Cachad - Liknande sidor "Olga Dahl, mycket erfaren Göteborgsforskare, berättar här en hel del om familjerna Amija och Tham. Johan Amija, den förste i Sverige, inflyttade på 1620-talet från Lübeck till Göteborg, och blev en framstående råd- och handelsman där. I en senare generation gifte David Amija sig med Elisabeth von Saveland, dotter till Louis de Geers ombud i Göteborg, Johan von Saveland." Som vi ser finns, i någon mån, kopplingar till Louis de Geer. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! I taxeringslängden för Göteborg år 1715 finns en person med efternamnet Antoni. Det är möjligt att det här finns kopplingar till de tidigare nämnda Antoni Arfvingar. I samma taxeringslängd noterar man Elisabeth Amija som nummer fem av de högst taxerade i Göteborg. Taxeringslängden år 1715 ... medeltal var högst i städerna och då framförallt i Göteborg. ... 1 4 1490 Anckerkreutz 1 1 200 Anderberg 1 1 10 Anteberg 1 1 530 Antoni 1 1 0 Apelbohm 1 ... hem.passagen.se/roberl/TAXS.HTM - 101k - 13 mar 2005 - Cachad - Liknande sidor Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Hur var läget i Göteborg ca 1634, året då Michael Werle och Antoni arfvingar hade sin tvist med släkten Flaen, behandlad under släkten Flament i Kjell Lindbloms bok Vallonsläkter under 1600-talet, del 3? Vilka källor finns enl H. Fröding i "Göteborgs äldsta historia"? Rådhuset i Göteborg brann år 1669 och många källor gick då förlorade, se Förord. Helt hopplöst verkar det dock inte vara då man på samma sida läser "Men i hufvudstaden arkiv finner man materialet till öfvermåttan rikt". På s VII kan man läsa om källor, både tryckta (7st) och skriftliga (14st). På s 75 enl H. Fröding i "Göteborgs äldsta historia", finns en "underrätt (schöffengericht) med uppgift att afdöma mindre tvistigheter enligt en i stadsarkivet befintlig fragmentarisk protkollsbok åren 1630, 1631, 1633 och 1634 varit i verksamhet, ehuru denna domstol därefter måste hafva upphört." Ang läget i allmänhet ca 1634 kan man på s 73 läsa"Man kan således säga, att allt ifrån Gustaf Adolfs besök 1624 intill Oxenstiernas återkomst till riket 1636 staden varit lämnad så godt som på egen hand". Finns det något som styrker ankomst av soldater under denna tid? På s 114 kan man läsa att ca år 1635-1636 (alltså inte år 1634)" Ankommo från Tyskland några sargade officererare och soldater af våra svenske, såsom denna sommar åtskilliga gånger händt, alla sökte de den svenske presidenten." Ang utförsel av stångjärn kan man på s 169 läsa att år 1640 (det enda av vilka huvudsakliga uppgifter finns): 15.423 skeppund. Tydligen fanns intressen att försvara för Louis de Geer, för på s 225 kan man läsa att när danskarna, Kristian IV, år 1644, hotade att förstöra hamninloppet till Göteborg (genom försänkningar) kom de Geer till undsättning. Kristian IV "lämnade med sina skepp Älfsborgsfjorden, därtill föranledd genom underrättelser om de Geers flotta". se s 225. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Ang Antonij Arfvingar har ytterligare en kandidat identifierats: Antonius Schwarts (Suers): CHRISTOPHER ZAULICH ... "Gyllenhielms man på Huseby under järnbrukets första tid, Antonius Schwarts (Suers), etablerade sig efter ett par år som egen företagare och grundade ett ... hem.fyristorg.com/ingegard-lennart/ anoringk/sida0/h_____cg.htm - 9k - Kompletterande resultat - Cachad - Liknande sidor Jag saxar lite: "Gyllenhielms man på Huseby under järnbrukets första tid, Antonius Schwarts (Suers), etablerade sig efter ett par år som egen företagare och grundade ett konkurrentföretag i det närbelägna Torne. Såväl masugn som stånghammare var i drift redan 1631, men det blev endast Torne hammare som kom att bestå en längre tid." (Boken Historia om Småland av Lars-Olof Larsson sid. 180)" Jag har dock inte hittat ngt dödsår för Antonius Suers. Varför det är svårt att avgöra om han hade några arvingar år 1634. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Boken "Historia om Småland" av Lars-Olof Larsson beskriver på s 180, bruken som drevs av Carl-Carlsson Gyllenhielm. Antonius Schwarts (Suers) omtalas (se föreg. inlägg), samt ytterligare avhoppare från Gyllenhielms verksamhet. Det startades alltså konkurrerande verksamhet i närheten av Gyllenhielms bruk. I allmänhet nämns sjömalm som huvudsaklig råvarukälla. Hög grad av kolföroreningar gjorde att den lämpade sig mindre bra för stångjärn, men väl för för gjutning, t ex av kanoner. Stångjärnssmide bedrevs troligen i mindre omfattning. På Taberg bedrevs gruvdrift som kan ha underlättat stångjärnssmide. Såväl tyskar, holländare och ev. valloner förekommer vid bruken. I ett rättegångsprotokoll omnämns en kolare, Jost Antonisson som fransos, vilket enl förf. kan tyda på att han är vallon. Lite spännande är det att Antoni, i ngn form, dyker upp här igen. Men det kan ju vara en ren tillfällighet. Inte heller här har jag dock inte hittat ngt dödsdatum för Antonius Schwarts (Suers). Varför det är svårt att avgöra om han hade några arvingar år 1634. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Man börjar ana att bakom Benzelius formulering Leslie (alt Lesley) gömmer sig Jacob de la Gardie och Carl Carlsson Gyllenhjelm. Deras framträdande positioner inom svensk krigsmakt kan månne ha utgjort en intressekonflikt som man inte borde nämna. Erik Grill: "Jacob de la Gardie", Göteborg, 1949, beskriver ett omfattande samarbete mellan Jacob de la Gardie och Carl Carlsson Gyllenhjelm. För att inte svämma över sajten med info koncentrerar jag mig dock på de la Gardie. På s 95 vias hur de la Gardies intresse för krigsindustrin i Julia (styckegjutning) där Andre' Maillard, den förste vallon som torde ha anställts av de la Gardie år 1632 (Linblom III) kom att få en annan inriktning. År 1633 fick de la Gardies intressen en mer fredlig kommersiell inriktning. Hans svärfar riksdrotsen Magnus Brahe avled det året. Arvet som tillföll hans hustru Ebba Brahe kom han i besittning av. Bland de bruk som ingick var Sigulskvarn, Högfors och Skärvikens. Sidorna 97-99 beskriver ett omfattande moderniseringsarbete av dessa bruk. Tyska och vallonska smeder anställdes även. På s 100 nämns vallonerna Eloi Varoquier, Jean Varoquier och Gilles Cochard med kontrakt år 1634 (samtidigt som Remy Matthieu, Gilies Chaprion och Hector Billet, enl Linblom del II). Bland bruksföreståndarna i Sigulskvarn kan nämnas Nicolas Lemoine (Niclaes le Moisne) (verksam där 1634-1637) som tidigare hade varit i tjänst hos Louis de Geer (även Christiern Månsson ingick härvid som bruksförvaltare). Åren 1637-1644 var bruksföreståndaren vid Sigulskvarn Hennick Olofsson. Det är alltså rimligt att Nicolas Lemoine bör ha varit delaktig i rekryteringen av bl a Johan Drugge som anställdes 1637 på det bruket. Drugge verkar dock sakna ursprungskontrakt med de la Gardie. Detsamma verkar gälla: Jacques Mineur (kolare) Torna bruk 1634 och Västersilfberget 1636-1638 (som drevs av de la Gardie och Carl-Carlsson Gyllenhjelm tillsammans, med den förra som huvudintressent. Samma bruk är Petter de My (Demin) verksam på som kolare 1637-1638. Utan ursprungskontrakt med De la Gardie (men verksam på hans bruk) förefaller även vara: Nicolas Lucas 1636, Hennius Arenari (Hans Herou) 1638 (båda enl Linblom II). Samt enligt Lindblom I: Pierre le Blank (Högfors), Maltio Chefue (Högfors), Claes Doya och Etienne Francois. Sammanfattningsvis konstaterar vi att det fanns ett utbyte av personal mellan de la Gardie och Carl-Carlsson Gyllenjelm. Ett antal personer saknar ursprungskontrakt hos de la Gardie. Dessa kan ha haft sådant hos bl a Carl Carlsson Gyllenhjielm. Man bör dock även beakta att Nicolas Lemoine (Niclaes le Moisne) kontakter under sin tid hos Louis de Geer kan ha lett till rekryteringar som är dåligt dokumenterade. Mvh Jonas Palm | ||
| Kaarlo Kalliala |
Hej! Litet över Michael Wernle - eller båda... Michael Wernle d.ä. var född i Nürnberg 23.8.1586 och dog, troligen i Göteborg, mellan 1645 och 1650. Han var alltså Balthasar Wernles (i Åbo) äldre bror, inte son. I år 1636 fick han privilegium med Paridon von Horn på en masugn i Tyresö. Michael Wernle d.y. är säkert d.ä:s, inte Balthasars, son: Han var inspektör över fyrbåkarna i Sverige och adlades 1675 med sin kusin eller bror Johan med namnet Wernle. Paridon von Horn (-1644) samarbetade från året 1613 med en annan holländare Christian Welshuisen (Welshuysen, Wilshuisen osv). Balthasar Wernle kallar Welshuisen svåger och hans svärmor omgifte sig med van Horn i 1623. Bröderna Wernle hade på detta sätt speciella kontakter med två av de ledande holländska köpmän i Sverige. Om dessa också hade med valloner någpnting att göra, vet jag inte. Källor: Tor Carpelan, Åbo i genealogiskt hänseende på 1600- och början af 1700-talen. Helsingfors 1890. S. 125-128. Helge Almquist, Göteborgs historia. Grundläggningen och de första hundra åren. Förra delen. Göteborg 1929. S. 319. Erik Vikland, von Horn, släkter. - Svenskt biografiskt lexikon 19. S. 413. mvh Kaarlo Kalliala | ||
| Jonas Palm |
Kaarlo! Stort tack för dessa upplysningar. Du har inte bara hittat rätt Wernle, utan även troliga holländska kontakter. Såg förresten att Appelgren tar upp Wernle i sin bok "Vallonernas namn". Appelgren berör ju valloner i vid mening (då även bl a tyskar räknas in). Enl. Appelgren skulle Michael ha varit inblandad i en rättsprocess i Norrköpingstrakten (tidsmässigt efter de ovan nämnda). Du tar upp en masugn i Tyresö år 1636. Möjligen förflyttades Wernles intressen österut med tiden. Mvh Jonas Palm | ||
| mia |
Hej! Michael d.ä. är väl i såfall son till Veit Wernel och bror til Baltzar? Eller? Bästa hälsningar / Mia LÖwgren | ||
| Jonas Palm |
Hej! Mia, det verkar rimligt. Det är svårt att få ihop det tidsmässigt annars. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej! Detta att Leslie var skotte förklarar varför jag funnit släkt där som var valloner. Jag fann dem när jag sökte mina rötter där. Fast det var namnet Clarke jag sökte då. Släkte Monie och Clarke har träffats förr och gift sig visade det sig också så även pappa har lite vallonblod i sig (om än utspätt) även lite keltiskt blod hittade jag och vallonerna har ju också keltblod i sig. -Intressant detta. Det verkar som en del valloner blivit kvar i skottland och inte flyttat med till sverige. Mvh Sylvia | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Dator och jag tycks inte gå ihop idag.Jag fick se att mitt nedersta brev inte var med varvid jag skrev ett nytt det övre, och plötsligt hoppar det andra meddelandet fram. Kan webmaster vara vänlig och ta bort det nedre meddelandet tack? Mvh Sylvia | ||
| SVÄ web/postmaster (Admin) |
Fixat! | ||
| Sylvia Dahlström |
Tack! Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Sylvia, intressant ang din släkt. Och det finns tidsmässigt flera utvandringar bland valloner. Hållander har på s 11 i sin avhandling beskrivit protestantismen (i hemliga kyrkor) bland valloner i Hainaut, runt år 1570. Några flydde till Preusssen, Holland och England. Vem vet om inte vissa sökte sig även till Skottland. Jag har tidigare skrivit om dessa strömningar under Fria ämnen "Vallonen Per Jansson". Bland de skottar som kom till Sverige hittar jag i Hållanders avhandling på s 55 Uddo Mackey, Strömsbergs bruk och på s 80 David Leijel, Älvkarlebybruken. Leijel låt ju inte typiskt skotskt och förnamnet är gammaltestamentligt. Bidrag till vallonernas emigration (i detta sammanhang) verkar tidsmässigt vara: 1) Katoliker, främst spanjorer som ogillar protestanter, 2) uppladdning och rustning inför 30-åriga kriget, 3) 30-åriga kriget och 4) återuppbyggnaden efter 30-åriga kriget. Om jag förstår det rätt så var Lesley aktiv i åtminstone 1) till 3). Medan Gyllenhielm och De la Gardie var aktiva i åtminstone 2) till 4). Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hejsan Jonas! Tack för ovanstående upplysningar!!! Det kände jag inte till. Det tycks enligt mina efterforskningar vara så att vissa valloner stannade i Skottland. Det hävdar iallafall min farbror som bor i england och håller på en del med forskning av den engelska delen av släkten. Alla dessa folkvandringar av olika orsaker är inressanta tycker jag. Vi skrev ju tidigare om de keltiska vandringarna till bla vallonien. Jag får nog ta och läsa Hållanders avhandling. Den tycks innehålla en hel del intressant. Tyvärr har mitt bibliotek inte den men de kanske kan få hem den via fjärrlån. Mvh Sylvia | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Under vilken överskrift har du skrivit om vallonen Per, jag hitter honom inte under fria ämnen. Jag vet inte heller om det är något jag läst förut, snacka om att vara tankspridd..... Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Under Fria Ämnen "Vallonen Per Jansson????", senaste datum 05-7-04. (Rubriken skapades dock av Marita Ekberg). Du kan tanka ner Hållanders avhandling från denna sajt på Startsidan, Historik, Litteraturtips. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Tack, jag hade missat man kunde tanka hem avhandlingen. Det ska jag göra när jag hinner. Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag bläddrade just i Bernts Douhans intressanta artikel i Vallonättlingen 3, 2005. På s 15 kan man läsa om släkter i Haraucourt. Där återfinns efternamnet Lejeaille. Jämför Hållanders avhandling på s 80 David Leijel, och mitt svar på Sylvia Dahlströms fråga ovan. Kan kanske ge ngt uppslag. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej igen! Intressant information om Skotska klaner finns på: http://genealogi.aland.net/discus/messages/241/42966.html?1044352384 Den förefaller inte styrka mitt uppslag ang Leijel/Lejeaille. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej Jonas! Nu har jag kollat ditt tips om skotska klaner, den sidan var intressant. Tack för tipset. Mvh Sylvia | ||
| Päivi |
Hej från Åbo skärgården! Intr. av släktforskning och vallonsläkten! Hur får jag kontakt med Georg Boman? Mvh Päivi Blomqvist("Bomansdotter") | ||
| Jonas Palm |
Hej! Georg Boman är medarbetare till undertecknad. Georgs farbror bedriver släktforskning. Skall kolla om Georg kan svara direkt på sajten, ang sådant av allmänt intresse. Annars kan du alltid maila mig, så skickar jag vidare. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Päivi! Hoppas att du mitt fått mail med Georg Bomans mailadress. Då man inte bör lägga ut andras mailadress på sajter hoppas jag att ni kan etablera kontakt på detta sätt. Georg har tidigare berättat att en av svårigheterna med släktforskningen i den släkten är att kyrkböckerna återanvänts. Detta av allmän natur. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Som vi ser i Kaarlo Kallialas inlägg 21 ug 2005 så hade Paridon von Horn (-1644) samarbete från året 1613 med en annan holländare Christian Welshuisen (Welshuysen, Wilshuisen osv). Balthasar Wernle kallar Welshuisen svåger och hans svärmor omgifte sig med van Horn i 1623. Bröderna Wernle hade på detta sätt speciella kontakter med två av de ledande holländska köpmän i Sverige. Dessa holländares affärer borde ha dokumentrats; båttransporter, hamnhandlingar mm. Även om källorna i Göteborg vid den intressanta tidpunkten 1631-34 är sparsamma borde det alltså finnas material i t ex Holland, men var? Mvh Jonas Palm | ||
| sylvia clarke |
Hej Jonas! Har du möjligtvis en aning om dessa von Horn är av samma släkt som de av släkten Horn som finns i min antavla? De finns anfäder med namnet Horn i antavlan på Knut Filip Bonde, boende vid Ericsberg. Eller tips var jag ska leta? Mvh Sylvia | ||
| Jonas Palm |
Sylvia! Har just börjat Googlesöka på holländarna i mitt föregående inlägg. Ang von Horn: bd19.html van Horn, Paridon, d. 1644, 413* von Horn, släkter, 413 von Horn, C Eduard, 1845-1920, 413* von Horn, Johan, se von Hoorn Horney, släkter, 416 ... www.sblexikon.se/bd19.html - 24k - Cachad - Liknande sidor Anbytarforum med Paridon von Horn Östra, Norra och Södra Vedbo 1620-1624 samt den stora sjötullen 1623-27. Han tycks ha dött före 1636. ... genealogi.aland.net/discus/messages/576/74164.html?1123356281 - 8k - Cachad - Liknande sidor Anbytarforum Paridon von Horns efterleverska erhållit detta hemman "under frälse". I Härna fanns också ett frälsehemman på 1 mtl som ägdes av Otto von Scheiding och ... genealogi.aland.net/discus/messages/576/30869.html?1149918046 - 32k - Cachad - Liknande sidor [ Fler resultat från genealogi.aland.net ] Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling Om hans motparter framställer krav på de pengar som är belagda med kvarstad i Langers process mot Paridon von Horn, kan de avvisas med hänvisning till ... 62.20.57.212/ra/ao/Rutgers_1618_SWE.html - 208k - Cachad - Liknande sidor Ang båda personerna: [PDF] Gustav II Adolfs Äpplet Filtyp: PDF/Adobe Acrobat Paridon van Horn och Christian Welshuisen, som vid sidan. av Skeppsholmen i Stockholm var flottans ledande. fartygsleverantörer under Gustav II Adolfs tid ... www.marinarkeologi.net/pdf/mt4-2002_16-21.pdf - Liknande sidor Historia, kommunfakta, Västerviks kommun Under 1600-talet utvecklas varvsverksamheten under två holländare Christian Welshuisen och Paridon von Horn. Under deras ledning byggdes bl.a. skeppet ... vastervik.se/fakta/historia.htm - 18k - Cachad - Liknande sidor Wasa October, Paridon van Horn and Christian Welshuisen signs a contract to build three ships in Västervik. 1619, Last payment to Denmark. ... members.optusnet.com.au/~jenssen/timeline.html - 15k - Cachad - Liknande sidor Här finns mycket att sätta sig in i... Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Vilka var då Paridon van Horn och Christian Welshuisen, utöver bröderna Wernles kompisar? Kan man komma närmare de holländska källorna? Jag saxar lite ur: PDF] Gustav II Adolfs Äpplet Filtyp: PDF/Adobe Acrobat Paridon van Horn och Christian Welshuisen, som vid sidan. av Skeppsholmen i Stockholm var flottans ledande. fartygsleverantörer under Gustav II Adolfs tid ... www.marinarkeologi.net/pdf/mt4-2002_16-21.pdf - Liknande sidor "Entreprenörerna var de från Nederländerna inflyttade Paridon van Horn och Christian Welshuisen, som vid sidan av Skeppsholmen i Stockholm var flottans ledande fartygsleverantörer under Gustav II Adolfs tid ." "P.W. Kleins undersökning (1965) om den nederländska köpmannasläkten Trip, nära allierad med Louis de Geer. Klein nämner att Paridon van Horn, den ene av entreprenörerna, 1629 sålde skeppet de Rycxappel (Riksäpplet) till ett nederländskt konsortium där medlemmar av släkten Trip ingick. Det hade dessförinnan tydligen befraktats av van Horn själv som redare." Referens: Klein, P.W. 1965. De Trippen in de 17e eeuw. Assen. Tydligen gjorde de affärer med Carl Carlsson Gyllenhjelms halvbror Gustav II Adolf. Vidare ser man att den nederländska köpmannasläkten Trip omnämns och att van Horn själv varit redare. Referensen enl Klein kan möjligen ge upplysning om holländska källor. Mvh Jonas Palm | ||
| Sylvia Dahlström |
Hej! Det verkar kunna vara samma Horn som jag har, för jag vet jag läste ngt om Axel Oxenstierna i samband med dem. Ska leta igenom mina anteckningar när jag får tid så får vi se om jag kanske har något om de ovanstående personerna. mvh Sylvia | ||
| Hannu Possakka |
Hej, Jag avsökar en hugenot familje Possac (de), det var en kapten Jacques de Possac som ledde en av hugenotten kriget år 1567-68 i Nimes, Frankrike,sen flydde han troligen i Tyskland (Prussia). Det är vist att i Prussia har kännas släkt Possack (von) i 1700 talet, men var ni vallons/hugenotter och descendentena av de Possac vet jag inte, möjligen (?). Har Possack descendent senare kännas i Sverige t.e.x i armé är en intressant fråga, kan Jonas Palm eller någon hjälpa mig ? Tackars Hannu Possakka | ||
| Jonas Palm |
Hannu! Via Google ser jag att du undersöt detta noga på flera sajter. Jag vet inte om jag har så mkt att tillföra. Av dina inlägg på sajter kan ett nämnas speciellt, se nedan. De relaterade släkterna kan mkt väl vara hugennotter, men vid första påseende inte vallonska. Ett tips är att studera Pelloutier och dess varianter mer ingående. Trol en yrkesbeteckning som du kan hitta i Google. Ang svenska arme'n har jag relaterat till ovanstående inlägg inte sett Possac el likn. De familjer som eventuellt kom till Åbotrakten i samband med släkten Vernle kan även vara intressanta att undersöka. FORUM - GeneaNet Je chercer information concernant de famille Possac (de), mon interet en particulier porter sur une huguenot-capitaine Jacgues de Possac,qui et son ... forum.geneanet.org/read.php?119,195229 - 38k - Cachad - Liknande sidor Famille connexion: GUIGAIR, PODEGGER, PENIN, PELLOUTIER, TOURTON RENCON, POSSAC-GENAS. Mvh Jonas Palm | ||
| Carl Birger van der Hagen Oregistrerad gäst |
Jacob van der Hagen kom til Göteborg før 1634 (i 1634 giftet hans datter Catarina seg med Antonij Posset). Det har ikke lykkes meg å finne når han kom til Göteborg. Han flyttet i 1640-årene til Stockholm og er begravet i Grisslehamn, hvor hans sønner Arnold og Johan arrenderet Ortala bruk. All informasjon mottas med takknemlighet. Mvh Carl Birger van der Hagen, Oslo (etterkommer etter Arnold vdH) | ||
| kerold klang Oregistrerad gäst |
Ett inlägg om Lesley och släkten Bouman. Min fffffmfff var "Gamle bruksskrivaren" Augustin Persson Bouman (1639-1704) på Godegårds bruk. Har antagit att han var vallon. Av hans barn Adriana, Mattes, Anna, Petter och Augustinus, blir den sistnämnde min släktgren som 1818 blir soldater Klang i Norra Solberga, Nässjö. På en nätsajt: www.houseofnames.com/xq/asp.../bouman-family-crest.htm finner jag en engelsk adelssläkt Bouman från Northumberland och Westmoreland med vikingatida anor (bou, bow=pilbåge). Kan Bouman/Boman/Bohman vara en familj som kom från England eller Skottland med Lesley inför 30-åriga kriget och därefter i Sverige anslutit till vallonerna på bl.a. Godegård? Det skulle kunna förklara en kryptisk sägen i vår släkt som uppger att "vi kommer från Skottland". Någon som har reflektioner kring detta? Kerold Klang | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Kerold! Skottland behandlas i Hållanders avhandling som det skrivs om i inlägg ovan. Då jag intresserat mig för Godegård har jag sett bruksskrivaren Bouman nämnas ngn stans. Man kan ju se om det finns kopplingar till övriga bruksskrivare och förvaltare där (se t ex "Bruksorter Godegård"). Har även notera att namnet Augstinus o likn finns bland Thomas Roberts ättlingar. Ang Georg Bomans farbror, nämnd ovan, har han letat efter referenser till fartyget som skulle ha anländ till Göteborg, men inte hittat ngt. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! De la Gardieska arkivet, se förteckning på Lunds Universitetsbiblioteks hemsida, kan innehålla intressanta dokument: http://www.ub.lu.se/projekt/de-la-gardieska-arkivet/innehaall Jag läste igenom dokumentet Biographica minora ang de la Gardie. Det innehåller en förteckning på brev. Ett mindre antal brev är återgivna. På s 65, 74, 154, 160, 242 och 306 kan det möjligen finnas relaterat material till det ovanstående. Bl a finns brev från Lejel och brev från Werle d.y. Om innehållet är relevant är för undertecknad obekant. Mvh Jonas Palm | ||
| jonas.palm Oregistrerad gäst |
Hej! Ang undertecknads inlägg postat ovan Onsdagen den 17 Maj, 2006 - 12:56: "Georg Boman är medarbetare till undertecknad. Georgs farbror bedriver släktforskning." Då flera har visat intresse bör följande tilläggas: Den släktforskande farbroderns namn är Sten Boman. Mvh Jonas Palm |