| Författare | Meddelande | ||
     Kjell Lindblom |
Har Du hittat en "fransos" i arkiven? Under framförallt 1600-talet omnämns våra invandrade valloner efter sitt modersmål med tillägget "fransos". Det kan då ibland vara svårt att bestämma vilket släktnamn individen har. Det viktigaste kyrkliga arkivmaterialet i de församlingar, där bruken var belägna har vi gått igenom, likaså mantalslängder och bevarade bruksarkiv från tiden. Däremot återstår mycket av de juridiska handlingarna (rättsprotokoll, småprotokoll mm) men även sockenstämmoprotokoll. Enstaka notiser om "fransoser" i församlingar vid sidan om bruken är också svåra att få tag på. Där kan ha bott vallonska kolare och skogshuggare "på skogen". I Anbytarforum har Olle Elm anmält ett fynd av detta slag. Det är hämtat ur Drothems (E) sockenstämmoprotokoll 18/11 1657 (C:1 pag 23) och berättar om en "frantzoos kåna" Gertrud som fött barn i Mogata sn "det hon hade aflat med en gammal gifft Frantzoos, En kolare b:d Claas i Norrköping". Med bakgrundskännedom om valloner verksamma inom området vid denna tid kan vi identifiera honom med kolaren Nicolas le Brun, som arbetar i Norrköping till mitten av 1650-talet, sedan vid Överums bruk 1656 och från 1658 vid Godegårds bruk. Har Du själv stött på några liknande noteringar om "fransoser" i källor från 1600-talet, är vi mycket intresserade att få veta det. Det kan hjälpa oss att ytterligare kartlägga var i Sverige dessa invandrare blev verksamma. Ett meddelande med källhänvisning kan Du lämna här alternativt skicka till Sällskapet Vallonättlingar, Box 650, 101 32 STOCKHOLM. | ||
| Elaine Löfgren |
Jag söker kanske på fel ställe nu, men då får väl någon tillrättavisa mig. Skall man uppfatta le Brun som ett "riktigt" namn eller som en utseendebeteckning, (Svarten, Erik Röde. o.likn.) Det fanns en räckare i Österby vid namn Jean le Brun, född i Liege, död i Hilleboda 1645, hustru Katlin, hade åtminstone sonen Johan som var hammarsmed på Öhns bruk, Elfkarlby. Kan Jean ha något att göra med Nicolas ovan? | ||
| Stig Geber (Sgr) |
Elaine! Förlåt att ingen av oss svarat på din fråga tidigare. Enligt Kjell Lindbloms bok Vallonsläkter under 1600-talet, del I, förekommer släkten le Brun under olika namnformer i Sverige, t.ex. Berno, Bernard, ibland Lambert och Lebring. Ingen förklaring till namnet finns. Försök få tag på Erik Appelgrens bok Vallonernas Namn från 1968. Där kanske det finns någon förklaring. Din förklaring kan också vara riktig. Hälsningar Stig Geber i forskargruppen. | ||
| Tord Påhlman (Tord) |
Hej Elaine (och tack för senast i Anbytarforum), Eftersom jag har Erik Appelgrens "Vallonernas namn" framför mig just nu hakar jag på Stig Gebers inlägg ovan och återger Erik Appelgrens förklaring till namnet le Brun: "Brun och Lebrun gavs som familjenamn åt en mörkhårig person. Den holländska formen Bruyn (brö´jn) härovan beror på holländska skrivares sätt att stava men även rena holländare med namnet Bruyn och Brujne inkommo till Sverige vid denna tid. 1966 finns Bruhn, Brun, Bruun, Lebrun. Fr. uttal lö brö´ng." (Appelgrens hänvisning "härovan" gäller uppräkningen av personer alldeles innan den av mig citerade texten.) Med vänlig hälsning Tord Påhlman | ||
| Hasse |
Hej! I Överrums Bruk fanns en Hans Ström, jag tror han var Hammarsmedsmästare, hans järnkors finns numera uppställt vid Lofta Kyrka i Loftahammar. Var kan jag hitta mer om min namne? MVH Hans Ström | ||
| Ewa Braun |
Hej Vem vet mer om Jean Bernaill, hjulmakare vid Högfors Bruk och vidare i Norberg där han skall vara identisk med "Johan hjulmakare Franzos". Han skall ha kontrakterats i Sedan av Chenon. Med en Elisabet fick han ett barn som döptes nov. 1644. Vem var Elisabet och vem var barnet ? Fick han fler barn ? Ytterligare en fråga. I Fågelås (N?) hfl senare del 1780-1800-talet, stötte jag på eft.namnet Franzois (detta är en tid sedan och kommer ej ihåg exakt stavning). Har någon mer träffat på denna (-e) "Fransos" och vet till vem detta eft.namn är kopplat ? Tacksam för all hjälp - med hälsn. Ewa Braun. | ||
| Kjell Lindblom |
Hej Ewa! Jag förmodar att merparten av uppgifterna i ditt inlägg är hämtade från min bok om vallonsläkter under 1600-talet. Därför blir jag mycket förvånad över uppgiften om att Jean Bernail skulle ha kontrakterats i Sedan av Chenon??? Vem är din sagesman för den uppgiften. Såvitt mig är bekant finns inga belägg för någon kontakt mellan Påke Gilliusson Chenon i Filipstad och denne hjulmakare. Vid den här tiden på 1630-talet är Påke borgare och har ingenting med verksamheten vid Flögfors och Högfors att göra. Att Jean Bernails hustru heter Elisabeth var också en nyhet för mig. Har du möjligen någon källreferens som styrker detta? Dottern född 1644 döps däremot till Elisabeth. Kanske en förväxling mellan mor och dotter!? Mvh Kjell | ||
| uusian-g |
Enligt släktingar skall vi tillhöra vallon släktet.Kan namnet Landén vara belgiskt? MVH Ove | ||
| Stig Geber (Sgr) |
Ove! Namnet Landén kan knappast vara belgiskt. Du bör söka dig längre bakåt i släkten för att hitta något mer franskklingande namn. Tacksam för om du i fortsättningen anger både för- och efternamn. Hälsningar Stig Geber i forskargruppen. | ||
| Chris Troy |
Kjell, Läste just nu om Lambert: "Enligt Kjell Lindbloms bok Vallonsläkter under 1600-talet, del I, förekommer släkten le Brun under olika namnformer i Sverige, t.ex. Berno, Bernard, ibland Lambert och Lebring. Ingen förklaring till namnet finns." Har ni något information om en Bernhard Jean de Lambert och hans maka Claire? Någonting alls på namnet Lambert i Umeå i 1600-talet? Tack så mycket Saga Christina Ask Troy Carnarvon Australien christroy75@hotmail.com | ||
| Barbro |
Enligt vad jag hört så ska min farmor vara av Valonsläkte. Den släkten lär ha kommit till Gottland och namnet är Winter. Nu undrar jag om det är riktigt? MVH Barbro | ||
| Stig Geber (Sgr) |
Barbro! Winter är med säkerhet inte ett vallonnamn, men det hindrar inte att det finns valloner längre bakåt. Det fanns valloner på Gotland, bl.a. i Lummelunda bruk. Försök att forska eller få hjälp att forska bakåt några generationer för att se om det finns ursprung i några bruksorter eller om det kommer fram några vallonska namn. Hälsningar Stig Geber i forskargruppen | ||
| Stig Rådahl (Ser) |
Kjell! Jag råkade få syn på Din efterlysning här ovan och skall komma med ett litet bidrag. Guldsmedssläkten Lambert i Umeå(1600-talet)som gav upphov till det omtalade "Lambertska arvet" har ju som verifierad förste namnbärare Johan Berntsson, som först(ca 1633) benäms "Guldsmed", sedermera ofta Lambert. Jag tror att det är denne Johan Berntsson Lambert, som gör ett nedslag i Stockholms Jakobs församlings kyrkoräkenskaper år 1664 i december, där följande notis finns: "22/(12). Johan Berndtz een fransoos Lijk stådt i kyrkians Waalff.........2.12.4/5 1 Ringningh medh alla klockor......-.3.-". Enligt en påstådd tradition skall släkten vara från Frankrike(vallonsk nämns också). Före 1664 står i mantalslängden vid Johan Berntsson(i Umeå) "avbränt" och med tanke på att åtminstone en av döttrarna har med Stockholm att göra och (enligt min egen bedömning) också Johans "senilitet", som framkommer i domboken 1662, är det troligt att detta är Johan Lambert från Umeå. | ||
| Ulla Albano |
Franzos eller Fransman. Jag har hittat en ana med tillägget Franzos och senare Fransman från Ljusnedals bruk i Härjedalen. Det är min morfars mor som har tillägget Fransman till sitt svenska namn Karin Persdotter. Hon kommer från Vemdalen född ca 1855 och död 1931. I brukets historia kan man också läsa om Franzos, som blev Fransman. För tillfället har jag ingen möjlighet att kontrollera uppgiften, men vad jag vet är att flera män kom vandrande från Dalarna respektive Värmland. Troligen rör det sig om en ana med vallonskt ursprung, men hur kan jag få reda på det? Ulla Albano | ||
| Kjell Nordqvist |
Som emigrantforskare har jag fått anledning att intressera mig för släketerna Gadde och Box. De har förekommit vid bruken i Värmland, och mer än en Gadde och Box har därifrån sökt sig till Amerika. Finns något tecken på att Gadde och Box hör hemma i i vallonhistorien? Glad om någon med insikt vill svara. Hälsningar Kjell http://w1.586.telia.com/~u58606249/index.htm | ||
| Gotland |
Jag släktforskar inte,men blir mer och mer intresserad. Det sägs att min gammelmormor August jansson kom till gotland från värmland och var av vallonsläkte och även har blodsband till Napoleon. Jag har släkt i värmland som jag inte känner till, som har släktforskat.Kan detta stämma? finns det släkt till Napoleon som immigrerat till sverige? MVH från Gotland | ||
| SVÄ web/postmaster (Admin) |
Bäste "Gotland"! Ange för- och efternamn på inlägget! Anonyma inlägg kommer att tas bort. Se reglerna för forumet. /Redaktören | ||
| Marie Roslin |
Hej! Jag har några uppgifter om en fransos från 1600-talet. I min släktforskning har jag nämligen hittat en Erik Andersson Fransos/Fransosien f 1653, d 6/4 1737, g 9/11 1690 i Hemmingsmark, Piteå landsförsamling med Lucia Eriksdotter f 1655, d 3/4 1729. Det står att Lucia är från Blåsmark, Piteå landsförsamling. Dessa uppgifter är från rekonstruerade husförhörslängder från åren 1720- 1749 i Piteå landsförsamling. Deras barn har vanliga svenska namn som jag ser det, men de kan väl vara försvenskade (Anders, Erik, Karin, Kerstin, Per och Nils) I födelseböckerna (Piteå landsförsamling) står det alltid Fransos bakom faderns namn. Jag är lite nyfiken på om detta kan vara valoner med okänt släktnamn och i sådana fall vart de har kommit i från. Kengis bruk är väl det som ligger närmast Piteå i alla fall? MVH Marie Roslin | ||
| a |
hmmm tänkte bara fråga efter tittat p åsidan namnet Hellstenius...någon som vet något om det...hittade det i min släkt långt tillbaka men inget mer sen... någon som kan hjälp mig. tacksam för svar a | ||
| Jonas Palm |
Hej Gotland! För och efternamn skadar ju inte, men jag kan ju svara i alla fall. Jansson verkar vara vanligt hos vallonättlingar som lämnat smedyrket, el yrken relaterade till smedjan. Se t ex inlägget "Vallonen Per Jansson???". Jag har själv både en Jansson och Jansdotter som anor från Godegård. Mvh Jonas Palm | ||
| Oddbjørn Johannessen |
Jeg nedstammer fra Gilius Gatzman som drev Bråfalls jernhytta i Silvberg på 1600-tallet (død 1676). Gatzman-navnet er formodentlig av tysk opprinnelse, men var det andre enn valloner som anvendte fornavnet Gilius? | ||
| Jonas Palm |
Hej! Boken "Historia om Småland" av Lars-Olof Larsson beskriver på s 180, bruken som drevs av Carl-Carlsson Gyllenhielm mfl. I en rättegångsnotis från slutet av 1630-talet omnämns en kolare, Jost Antonizson som fransos, vilket enl förf. kan tyda på att han är vallon. Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Hej! Möjligen kan valloner dentifieras i: Fröding, H., Berättelser ur Göteborgs ädlsta historia, 1908. På s 76 kan man läsa om Johan Amija alt Amian, som 1626 ankom till Göteborg: "Namnet Amija som visserligen inte låter tyskt utan vallonskt har också burits af till vid Dannemoraverken inflyttade valloner." Amija skulle ha varit bosatt i Aachen 1614. Men flytt undan religionsförföjelser utförda av spanjorer. Han anlade en karduansfabrik [garvningsfabrik], och anställde personal från Lybeck samt: "Verkställde betydande leveranser till kronan." Andra generationen Amija startade ett mässingsgjuteri och man kan här fråga sig om det är en tidigare traditionell näring inom släkten som återupptagits i Sverige. Sökning i Google ger Dinant som möjlig ursprungsort: "Ahnenforschung der Familie Aufm Kampe ... Durch ihn und durch die eingewanderte Familie Amya gelangte die Kupferindustrie in Aachen zu so hoher Blüte, dass sie schon im Jahre 1505 eine eigene Zunft ... www.ahnenforschungen.de/ quetting_datenblatt.php?indiv=I2980 - 59k - Kompletterande resultat - Cachad - Liknande sidor [ Fler resultat från www.ahnenforschungen.de ] Nach der Zerstörung von Dinant durch die Herzöge Philipp und Karl von Burgung flüchtete er mit Knechten, Dienern und Gesinde nach Aachen, wo alle das Bürgerrecht erhielten.. Er oo I in Aachen um 1452 NN. 1450 trat er in den Manndienst der Stadt Aachen ein, kaufte am 42.1.1482 mit seiner Frau Marey einen Zins zu Lasten des Hauses 'zum Ruppenstein' in der Pontstraße. Vom Rat der Stadt Aachen empfing er zur Anlage eines Kupferhofes das der Stadt gehörende Land 'uffm Speicher' am Burtscheider Mitteltor sowie 10 Gulden jährliche Erbrente. Die städtische Obrigkeit brachte seinem Unternehmen großes Interesse entgegen, so erhielt er am 4.10.1450 das alleinige Privileg, Messing herzustellen. Er errichtete ein umfangreiches Messingwerk in der Kleinmarschierstraße und machte den Aachener Konrad Düppengießer zu seinem Geschäftsführer. so wurde er der Begründer eines bedeutenden Industriezweiges im Aachener Raum. Durch ihn und durch die eingewanderte Familie Amya gelangte die Kupferindustrie in Aachen zu so hoher Blüte, dass sie schon im Jahre 1505 eine eigene Zunft bildete. Von 1500 bis 1508 wurde er als Mitglied der Bockzunft genannt. erhielt von der Stadt das Grundstück 'auf dem Speicher' zur Anlage eines Kupferhofes." Mvh Jonas Palm | ||
| Jesper |
Hej! Jag undrar hur mycket dokument som handlar om Johan Berntsson Lambert kan vara värda då en del är gamla skrivelser mellan släktingar och dåvarande kungahuset och regeringen i början av 1900 talet. Dessa är en del i bevisningen vad gäller arvet och andra dokument är ännu äldre och skrivna på gammelsvenska. Har dessutom nyare dokument från 1980 talet osv. Finns det intresse av dessa eller sitter någon med andra dokument som man kan pussla ihop detta med. Har inte tittat på dessa på mycket länge då de ligger i bankvalv. Borde inte vara omöjligt att bevisa detta arvet tycker man. /arvtagare | ||
| Hans Ström |
Hej! I Överrums Bruk fanns en Hans Ström, jag tror han var Hammarsmedsmästare, hans järnkors finns numera uppställt vid Lofta Kyrka i Loftahammar. Var kan jag hitta mer om min namne? MVH Hans Ström | ||
| Susanne Thorsberg Oregistrerad gäst |
Hej! Jag undrar om min mm mm fm fm fm f var vallon el. vallon ättling? Han hette Erik Andersson FRANSOS f. 1653 i Hemmingsmark Piteå Lfs. | ||
| Susanne Thorsberg Oregistrerad gäst |
Jag ser nu att det redan finns om erik andersson fransos ovan i inläggen! |