| Författare | Meddelande | ||
     Birgitta Ekvall |
Jag läser i ett domstolsprotokoll om en vallonsk ana som i mitten på 1700-talet kallades av bruksinspektor Peter Borre till Lilla Lassåna för att båtryssarna uppnäta - eller möjligen uppmäta. Vet någon vad båtryssar (båtryssjor) var och ungefär hur de fungerade? Handlar det om fiske eller t ex om att forsla kol? | ||
| Stig Geber (Sgr) |
Birgitta! Står det verkligen båtryssar och inte kolryssar? Kolryssar var de flätade korgar om ca 2 kubikmeter på slädar som om vintern användes för att forsla kol från milorna till bruken. Det kan hända att några djur ätit av korgarna under sommarhalvåret. Hälsningar Stig Geber | ||
| Birgitta Ekvall |
Tack, Stig, för svaret! Ska kolla "båtryssar" vid tillfälle. Har någon annan stött på ordet? I så fall, i vilket sammanhang? Mvh Birgitta | ||
| Jonas Palm |
Hej! Jag har tidigare gått bet på det här med kolryss. Om jag förstår det rätt så syftar ordet ryss snarare på korgen el likn som kolet lastades i än det (normalt) medförsedda underredet. Möjligen har hela ekipaget sedan blivit kallat kolryss. Tydligen finns möjlig koppling till ordet ryssja (fiskeredskap) enl nedan: 151-152 (Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. Ml. Ryss (kolryss), ett fordon med en hög, af vidjor eller andra qvistar flätad korg, hvari träkol forslas. Ordet är måhända beslägtadt med ryssja (se do). ... runeberg.org/nfan/0082.html - 12k - Cachad - Liknande sidor Om det är i detta sammanhang båtryss är omtalat är svårt att säga. Sökning i Google på båtryss ger sparsamt med träffar. Kanske skulle man söka på sump o liknande oxå för att hitta ord likn båtryss... Mvh Jonas Palm | ||
| Birgitta Ekvall |
I SAOB har jag hittat ordet båtsump. Det var en båt som användes som sump för fisk. Båtryss(ar)/båtryssjor e dyl hittar jag varken i SAOB (Svenska akademiens ordbok) eller annorstädes. Om det nu står båtryssar i ovan nämnda domstolsprotokoll - kan det kanske vara frågan om (uttjänta) båtar som inrättades för att förvara eller forsla kol? Jag letar vidare. | ||
| Jonas Palm |
Hej! Om jag förstår det rätt så var volymen på ryssens innehåll avgörande för ersättningen, snarare än vikten. Man lade således mindre kolbitar i botten på ryssen så att dessa inte skulle fylla ut hålrummen högre upp. Vidare var vintertransport med släde att föredra pga av produktens spröda natur. Skumpiga vägar undviktes och volymen hölls så konstant som möjligt. Var inte sjön för krabb så skulle mkt väl kolarens önskemål om volymkonsistens vara uppfylld genom båtryssen (men kanske inte frånvaro av fukt). Hursomhelst, uppmätningen av båtryssarnas volym var därför troligen viktig. Man får förmoda att de skulle motsvara den volym Geber talar om ovan. Båtens form gjorde det troligen svårt att bestämma volymen. Det gick inte att gångra längd, bredd och höjd, som på en traditionell koryss. Det kan var i det sammanhanget rättegångsprotokollet kommer in. Båtryssen kunde möjligen komplettera den medförsedda ryssen genom att transportera kol till bruken annat än vintertid. Därmed klarades möjligen produktionstoppar hos bruken. Samtidigt som kolaren slapp se sin produkt skaka ihop till hälften. Men det är bara spekulationer, man kanske t.o.m vägde kolet vid bruken... Hoppas du hittar ngt i det letande Birgitta! Mvh Jonas Palm | ||
| Jonas Palm |
Birgitta! Kanske du kan ställa en fråga på nedanst sajt. Meningar.com - Ställ en fråga om kolryss. Ställ en fråga om kolryss. Meningar.com kommer besvara frågan så fort som möjligt. www.meningar.com/ask/kolryss.html - 4k - Kompletterande resultat - Cachad - Liknande sidor Mvh Jonas Palm |