Nordisk Vallongenealogi, del I och II. Av Kjell Lindblom

Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I Allard-Guillaume (Stockholm 2012) och Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del II de Hameaux-Vincent Rafflier (Stockholm 2013). Böckerna är inbundna, vardera delen har 318 sidor i A4-format med drygt 600 familjetabeller för cirka 85 vallonsläkter i varje del.

Böckerna kan köpas direkt på författarens hemadress Döbelnsgatan 97, 5tr i Stockholm, tel 08-6122638. Ring i förväg för överenskommelse om lämplig tid. Priset per del är 275:- . Böckerna säljs endast med leverans inom Sverige.
Vid postbefordran inom Sverige med Schenker Privpak tillkommer 100:- för porto och emballage. Boken/böckerna skickas efter överföring av beloppet (275:- eller 675:- totalt för båda inkl frakt) till ICA-banken kontonr 9270-555 102 6.

Ange ditt namn och skriv del I och/eller del II samt skicka samtidigt ett mail till kjelltan@comhem.se med uppgift om postadress, dit boken skall skickas.

Från dalgångarna kring Meuse till Östersjöns stränder

Det är titeln på en intressant artikel som har publicerats i tidskriften De la Meuse à l´Ardenne, nummer 43, 2011. Den är författad av den belgiske historieläraren Matthieu Similon och skildrar vallonernas migration under tidigt 1600-tal ur de berörda hemorternas historiska perspektiv.

Vad fick dem att lämna hemorten och bege sig till ett okänt land långt i norr? Vad skilde de olika migrationsområdena åt? Hur påverkades de av de samtida politiska motsättningarna i sin hemort? Genom bidrag ur Gunnar och Barbro Hübinettes fond har det blivit möjligt att översätta och låta trycka denna artikel som ett fristående särtryck.

Lars Hansén har översatt och utarbetet häftet. En mycket bra och trevlig sammanfattande beskrivning. Totalt 16 sidor i A4-format och med färgbilder.

Pris 50 kronor inkl porto. Beställes genom Sällskapet Vallonättlingar (Plusgiro 15 73 47-6). Ange Meuse-häftet i meddelandet.

"Järn och eld". Ny skrift om valloninvandringen!

Denna skrift skildrar bakgrunden till vallonernas migration till Sverige under första halvan av 1600-talet. Den ger historien beskriven ur det vallonska perspektivet. Skriften är författad av professor Luc Courtois och historiken Caroline Sappia vid Université catholique de Louvain i Belgien och togs fram till en utställning i Namur 2008 om vallonmigrationen till Sverige.
Förutom bakgrundshistoriken och en ekonomisk analys av Louis de Geers verksamhet, beskriver den ingående några vallonska bruksmiljöer i Sverige och jämför med motsvarande miljöer i Vallonien. Ett avsnitt belyser även de myter om vallonerna som författarna anser sig ha träffat på.
Skriften är med författarnas tillstånd översatt till svenska och efter komplettering av bildmaterialet utgiven av Sällskapet Vallonättlingar. Totalt 20 sidor i A4-format och med färgbilder.

Priset är 80:- (inkl. porto). (Vid leverans utanför Sverige tillkommer 10:- för dyrare porto.)
Du beställer genom att ange ”Järn och eld” i meddelandet och  betala in rätt belopp till: Sällskapet Vallonättlingar, Plusgirokonto 15 73 47 – 6.

Familjen De Geers boksamling på Finspångs slott

Det lärda livet för en brukspatron under 1600- och 1700-talet kan spåras med hjälp av hans bibliotek. Vad hade han för intressen? Vad ville han visa upp för sidor av sig själv genom sin boksamling? Kanske kan vi tro oss veta mer om släkten De Geer när vi skärskådat deras samling av böcker. Här är ett försök att översiktligt beskriva den så kallade Finspongssamlingen. Samlingens ursprung var de, huvudsakligen religiösa, skrifter som den i Liège födde Louis De Geer tog med till Sverige vid mitten av 1600-talet. Den skingrades delvis genom arv vid hans död, men byggdes sedan successivt upp av hans son, sonson och sonsons son till att vid mitten av 1700-talet omfatta ca 8 000 volymer. Att redovisa allt låter sig inte göra utan vi har här försökt att fokusera på familjen De Geers intresse för religion, naturvetenskap och skönlitteratur. Samlingen är i sitt slag världsunik, men är ändå
relativt okänd bland allmänheten. Den förvaltas i dag av Norrköpings stadsbibliotek och finns, väl skyddad, i en ombyggd vapendepå på f d flygflottiljen F13 i Bråvalla utanför Norrköping.

Skriften är på 28 sidor, A4 i färg och beställs genom att sätta in 90 kr (porto inkluderat) på SVÄs plusgirokonto 15 73 47-6.
(Vid leverans utanför Sverige tillkommer 10:- för dyrare porto)

Ange ”Boksamlingen” i meddelandet och kontrollera att namn och adress blir korrekta.

Valloner - inte bara på bruk. Om släkten Frumerie i Öregrund.

Denna skrift handlar om de i släkten Frumerie som levde i Öregrund sedan 1672. För vallonerna låg Öregrunds värde framför allt i stadens rätt att skeppa järn från de uppländska bruken till Stockholm för vidare export. I England blev det uppländska stångjärnet känt somÖregrundsjärn. För första gången följs öregrundsfrumeries efterlevandeättlingar i Sverige. Författaren, Björn Hagelin, har anor i släkten Frumerie och han har studerat de tidiga generationerna i detta område och deras verksamheter. Vi får ta del av livet som sjöfarare under den tid vallonerna etablerade sig i Uppland och förändringarna för denna verksamhet under senare tid.

Skriften är på 20 A4-sidor, delvis i färg och beställs genom att sätta in 80 kr (porto inkluderat) på SVÄs plusgirokonto 15 73 47-6.
(Vid leverans utanför Sverige tillkommer 10:- för dyrare porto)

Ange ”Öregrund” i meddelandet och kontrollera att namn och adress blir korrekta.

"Släkten de Besche", av Erland de Flon

400- år med släkten de Besche, bland adliga ätter, grevar och grevinnor, friherrar och friherrinnor, riksråd, kammarherrar och officerare. Nationalencyklopedin anger att med ätt menas "adlig släkt", och med släkt menas "de individer som har gemensam härstamning". En släkt är alltså alla som har gemensam härstamning, och om det handlar om en adlig släkt så kan den alltså kallas för ätt. Huvudpersonen, släktens svenska stamfader, arkitekt och byggmästaren Gilius Wilhelmsson de Besche, som levde omkring 1552-1610 kom till Sverige vid början av 1600-talet för olika bygguppdrag. Några av hans söner hade redan tidigare inflyttat till Sverige.

Boken innehåller Erland de Flon's samlade uppgifter om Gilius Wilhelmsson de Besche och hans ättlingar inklusive make, maka, 1457 personer ur 1376 olika källor och ett personregister med 978 ättlingar från början av 1600-talet och fram till och med 1944. Boken har formatet 185x230 mm med 328 sidor.

Boken är nu slutsåld och f.n. är ingen nytryckning planerad.

Nu finns en ny de Flon bok, ”Brukspatron Gilius de Flons ättlingar” av Erland de Flon. Boken innehåller hans samlade uppgifter om brukspatron Gilius de Flons ättlingar inklusive make, maka eller sambo, 2580 personer ur 1706 olika källor och ett personregister med 1714 ättlingar från början av 1600-talet fram till 1941.

Boken kom ut i augusti 2011 och har formatet 185x230 mm med 464 sidor.

Boken är nu slutsåld och f.n. är ingen nytryckning planerad.

Huvudpersonen, släktens svenske stamfader, Industriledaren Henrik de Try (-1669) var grundare av Gusums-, Överums- och Ankarsrums Bruk. Han kom till Sverige med den ”vallonska” invandringen från Liège under 1600-talets första hälft. Det är även möjligt, enligt andra forskare, att han tillhört en nederländsk gren av den i Aachen under 1500- och 1600-talen verksamma, framstående mässingsmakare-, klockgjutare- och styckgjutarefamiljen von Trier (de Try, de Trij).
Han finns med säkerhet boende i Norrköping vid slutet av 1630-talet. Henrik de Try grundade Gusums Bruk 1653, som ligger i Valdemarsviks kommun i Östergötland samt tillsammans med sina svågrar, bröderna Abraham och Hubert de Besche, Överums Bruk 1655 och Ankarsrums Bruk 1655, som båda ligger i Västerviks kommun i Småland. Från början framställdes där tackjärn och stångjärn, kanoner och kanonkulor. Släkten de Try återfinns första tiden i Norrköping sedan bland annat i Finspång i Risinge församling, Gusum i Ringarum församling och Överum i Lofta församling. I flera generationer fanns släkten på Holmbo och Larum i Hannäs socken och på Snällebo i Tryserum socken.

Boken innehåller Erlands de Flon's samlade uppgifter om Henrik de Trys ättlingar inklusive make, maka eller sambo ur 2810 olika källor och ett personregister med 1094 ättlingar från 7 generationer från början av 1600-talet och in på 1900-talet.

Boken är nu slutsåld och f.n. är ingen nytryckning planerad.

Livet på ett vallonbruk. Tre berättelser från Österbybruk av Christina Åkermark.

Den första delen ären historisk översikt från 1000-tal till nutid. Den berättar om nybyggarna som kom till trakten. De fiskar och krattar sjöbotten och samlar de hopkrattade klumparna i en hög. Högen laggs i en ugn, man tänder en brasa med staplad ved. Klumparna smälter och mannen far fram järn, som man använder till redskap inom jordbruk, jakt och fiske. Pa 1400-talet hittades silverfyndigheter i Dannemora och bygden får ytterligare skjuts framåt. I närheten av Dannemora ligger Österby gård som lyder under Örbyhus och där utspelar sig del 2 och del 3. Del 2 handlar om smeddottern Hanna under ett år på 1880-talet. Berättelsen skildrar hennes dagliga liv med tvätt i sjön, promenader med mat till fadern och brodern i smedjan, hur man mal mjöl, firar olika högtidern samt arbetet på garden med slåtter, slakt och vad därtill hör. Berättelsen skildrar också hennes van Pierre som arbetar som lärling i herrgårdens orangeri. Del 3 handlar om la, som är en parallellhistoria med Hannas, men som tilldrar sig på 1950-talet. Berättelserna ger en fin skildring av hur livet kunde te sig på vallonbruken vid de olika epokerna. Boken är i A5-format.

Boken är nu slutsåld och ingen nytryckning är planerad.