Ny släktlista under utarbetande Inom Sällskapet Vallonättlingars forskargrupp pågår ett relativt detaljerat arbete med att klara ut den mera exakta bakgrunden till olika släkter när det gäller t.ex. vilka trakter och språkområden de invandrat från. I vår släktnummerlista som funnits i många år, finns upptagna vissa släktnamn som inte har en bakgrund i det vallonska "kärnområdet", samtidigt som det saknas en del släktnamn som senare tillkommit som intressanta. Detta arbete har bedrivits och bedrivs i samband med att vi tagit fram skivorna Vallonkontrakt 2, Vallonskivan och på senaste tiden även boken "Vallonska rötter" och inte minst den senast lanserade VALLON 5. På litet sikt planerar vi att ersätta den befintliga släktnummerlistan med denna nya lista, eventuellt i en ytterligare något modifierad form. Vi vill dock redan nu presentera den för att ge intresserade vallonättlingar och släktforskare möjlighet att se vad vi för närvarande kommit fram till och naturligtvis även att, baserat på listan, höra av sig till oss (helst via e-post) med frågor och kommentarer på släktnamnen och deras ursprung. Vi använder följande bokstavsbeteckningar nedan när det gäller namnens ursprung (vissa har mera än en bokstav): V=Vallonskt ("kärnområdet"), N=Nederländskt, F=Franskt (oftast Sedan-området), T=Tyskt, S=Svenskt, O=Oklart, Ö=Övrigt. F, V = Släktnamnet förekommer både som fransk och vallonsk släkt. F-V = De hittills äldsta kända anorna är av både fransk och vallonsk härkomst Observera att definitionerna av dessa begrepp inte alltid är helt enkla - vi rekommenderar starkt att ta del av närmare bakgrund i boken "Vallonska rötter" samt en del kompletterande artiklar i vår medlemstidning rörande olika geografiska områden, språkområden, etc. Sällskapet Vallonättlingars forskargrupp
Urspr.	Släkter	Kommentarer
N	Ages	Jan Ages skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam.
V	Asser le Ganieu	Pipvällare vid faktoriet i Norrköping 1629 - 72
V	Allard	Martin Allard torde vara stamfader. Är känd i Norrköping från 1626-27.
V	Anjou	Egentligen två släkter. Den ena hette från början le Choux med namnformerna Schou, Joo, Asio, Hanseau och Anceau. Den andra hette Hansier, vilket direkt utan omskrivningar övergick till Anjou
V	Anthoine	Minst två olika släkter. Den ena var kolarsläkt från Durbuy, den andra hammarsläkt frå Couvin.
N	Ariaensen	Claes Ariaensen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1627.
V	Auber	Nicolas och Jan Auber finns på Norrköpingslistan. Den förra har inte påträffats i några svenska arkiv medan den senare bör vara identisk med Jan Obey som finns vid Nyköping
V	Bailli (Baij)	Släkten Bailli är under 1600-talet huvudsakligen verksam på de uppländska bruken i Leufsta, Österby och Forsmark.
N	Barentsen	Wouter Barentsen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1619
V	Basilier	Nicolaus Basilier född omk. 1595 i Hamburg och död 1663 i Klockrike Östergötland inkom till Norrköping 1622-23.
V	Baudet	Släkten Baudet förekommer endast under 1620-talet i Sverige. Man kan förmoda, att några fått namnet förändrat till Baudou.
V	Baudou	Släkten är tidigt mycket talrik på upplandsbruken.
V	Bayard	Många av de tidigaste medlemmarna var masmästare och flyttade ofta mellan bruken.
O	Beausang	Namnet verkar vara fransk och förekommer i början av 1700-talet i Skåne, men har inte kunnat knytas till valloninvandringen och järnhanteringen.
V	la Bende	Släktnamnet försvenskades ganska snabbt och släkten slog sig ner i Kalmar län.
N	Bechman	Enligt Erik Appelgren: "kontrakt Amsterdam: Dirch Bechman år 1626", låter holländskt.
F	Beliere	Estienne Beliere, skogshuggare från Sedan.
V	Bennet (Binett)	Se Hubinet. Förkortning av Hubinet.
V	Beneux	Wellam Beneaux fanns först vid Finspång men flyttar till Åkers bruk och vidare via Norrbärke till Grangärde.
F	le Ber (Bert)	Jan le Bert kontrakteras i Sedan 1621 som kolare.
N	Berent	Jacob Berent skriver kontrakt i Stockholm 1641.
N	Berghsche	Johan Berghsche skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1670.
V	Bernail	Hjulmakarsläkt som förekommer i Skebo bruk, Uppland.
V	Bertheau	Släkten förekommer vid Leufsta och Österbybruk, Uppland.
V	Bertrand	Martin Bertran finns som kolkörare vid Nyköpingsverken. Klingsmedsläkten Bertram vid Vira bruk anses höra till samma släkt.
V	de Besche	Adliga ätten de Besche nr 763, *1668- + 1681. Wellam de Besche påträffas första gången i Svenskt arkivmaterial 12 september 1597. Wellams broder Jacob Gilliusson anländer till Sverige 1608.
V	Bevy (Boivie, Bevi)	Namnet stavas på en mängd olika sätt. Det fanns en kolargren och en smältargren.
V	Billet	Finns tidigt vid Sigulskvarns bruk och Högfors, senare vid Västlands bruk i Uppland.
V	Biloch	Släkten påträffas i hyttor och gruvor i Värmland och ättlingar med namnet finns fortfarande i dessa trakter.
V	Birath	Burat av bure=vadmal. En person som varit klädd i vadmal eller köpman som sålt sådant. Man kan också tänka sig en svensk förvrängning av Berat, som kommer från "björn". Namnet är troligen en förändring av Pira(rd).
V	le Blanc	Skrevs först le Blanc. Släkten kom tidigt till upplandsbruken och släktnamnet påträffas fortfarande däromkring.
V	Blavier	Vallonsk företagarsläkt finns 1635 vid Torshälla snidverk.
N	Blyse	Thys Massel Blyse skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1625.
O	Boija	Namnet förekommer under 1700-talet vid bruk både i Östergötland och Västernorrland men ursprunget är oklart.
V	Bomblé	Jean Bomble står antecknad som skogshuggare vid Finspång 1627-29. Släkten sprider sig till Turinge, Vårdinge och Trosa socknar under 1700-talet.
N	Boomgert	Dirck Fransz Boomgert skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1627.
V	Bonnevier	Släkten Bonnevier förefaller delvis ha invandrat redan före den organiserade valloninvandringen. Så gott som samtliga i de tidiga generationerna var "räckarsmeder".
V	Bossard	Finns två tydliga grenar en bokhållare/tjänstemän och en med hammarsmeder.
V	Boudry	Släkten var huvudsakligen mjölnare med huvudsaklig spridning i Uppland.
F, V	Bovin (Boveng)	Fransk stamfader Poncelet Bovin, Haraucourt söder om Sedan. Vallonsk stamfader Nicolas de Bouvengne från Bouvignes sur Meuse (Dinant).
N	Breuer	Willem Breuer skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1615
V	Breuse (Bruse)	En smedsläkt Bruse eller Bruce finns i Värmlands bergslag.
T	Brewitz	Tysk smedsläkt.
V	Brosch	Kolarsläkt känd från 1644.
V	le Brun	Släkten invandrade från Liège, Vallonien, Belgien under början av 1600-talet.
N	Bruyne	Cornelis Bruyne skriver kontrakt i Stockholm 1642.
O	Bure	Saknas hos Kjell Lindblom. En Michel Bure anges ha byggt Kallriga hammare nära Forsmark men finns inte bland de kontrakterade vallonerna. Finns även som svenska släkter.
V	Cambou	Pierre Cambou är skollärare för barnen i Leufsta 1656-1672.
F	Cardon	Isaac Cardon från Sedan enligt E. Appelgren.
V	Carlier	I de första generationerna finns kolare, körare och hammarsmeder.
F	Charpentier	Richert Charpentier, utbetalning hustrun, Sedan, 1631. E. Appelgren
O	Chasseur	Okänt ursprung. Det har påståtts att smedsläkten Jagare skulle vara en översättning av namnet men detta har inte kunnat bekräftas.
V	Chenon	Släkten bosatte sig tidigt i Värmland. Många släktmedlemmar blev tidigt borgare i städerna.
V	Chevet	Uppgifter om släkten är fåtaliga.
V	le Chotton	Släkten förekommer vid Upplandsbruken.
V	Clement Breda	Hammarsmedsläkten kommer på 1660-talet till Älvkarleby och sprider sig sedan norrut.
V	le Clerc	En stamfader kom till Sverige redan i slutet av 1500-talet. Släktmedlemmarna var gryt- eller lodgjutare.
N	Climper	Benedictus Climper skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1642.
V	Close	Släkten förlorade tidigt sitt familjenamn i Sverige.
V	du Clou	Ursprungligen en kolarsläkt.
V	Cochard	Gilies Cochard skriver kontrakt 1634 med Jacob de la Gardie för arbete i hans bruk.
F	Cochois	Hemort Francheval, Sedan.
V	de Coeur	Jan de Ceure arbetar som kolare i Remlinghyttan 1624-30.
V	Collinet (Collin, Colling)	Ursprungligen Collinet. En gren kom via norduppland till Iggesunds bruk, varifrån släkten spritts söderut.
V	le Compte	Släkten är spridd i den mellansvenska bergslagen liksom i Finland.
N	Corneliszoon	Tonis Corneliszoon skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1616.
V	Cotibi	Baudhuin Coutibi finns i Nyköping 1628 som körare.
V	Courtehou	Philip Courtehou kommer till Sverige 1635.
V	Couvrel	Petter Baltarzon Courell är känd från Bäckhammaren i Ramnäs 1673.
N	Cramer	Claes Cramer skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1623.
N	Crins van der Veecht	Crins van der Veecht från Achen skriver nederländskt kontrakt 1625 i Amsterdam.
F	Crochet	Skogshuggarsläkt från Sedan, Frankrike.
N	Croon	Förmodligen ett holländskt namn.
V	Crop	Anthonine Crope arbetare som mästerräckare vid Lövsta bruk omkring 1635 men återfinns omkring 1640 vid Österbybruk och runt 1650 vid Nävekvarn.
F	Cuderiaux	Utbetalning hustru i Sedan 1632, E. Appelgren.
V	Dandenel	I släkten är ett flertal medlemmar masmästare under 1600-talet.
O	Daniel	Patronymikon i släkten Koch.
F	le Dent	Kolare från Sedan.
V	Depardieu	Släkten endast känd i Finland.
V	Derheu	Coolas Derheau kontrakterades som masmästare och återfinns i Finspång och Sörmland.
N	Dircksen	Dirck Dircksen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1630.
V	Dombret	Två släkter. Vapensmeder och kolare.
V	Doublet	Nicolas Doublet anges först som skrivare men blir snart bruksägare i Bergslagen.
V	Douhan	Ursprungligen de Han. En av de talrikaste vallonsläkterna på 1600-talet. En typisk hammarsmedssläkt.
V	Doya	Släkten förekommer vid Lindesberg, Fellingsbro och Ramsbergs socknar.
V	Dromeau	Johanna Gillesdotter som gifte sig 1644 i Risinge med Johan le Main (le Maigre) skall ha släktnamnet Dromeau.
V	Drougge	Från bruken i Örebro län spreds en gren via Värmland till Söderfors. En gren hamnade i norrbotten varifrån en stor släkt härstammar.
V	Dubois	Kommer av "bois", dvs skog. En av de största vallonsläkterna i Sverige på 1600-talet. Spridda över praktiskt taget alla bergslager.
V	Durant	Släkten är känd från Värmland, bl.a. Kroppa under 1600-talet.
V	Durieu	Pierre Durieu arbetar som kolare vid Nävekvarn 1637-45.
F	de l'Espeche	Simon de l'Espeche, skogshuggare från Sedan.
V	Evrard	Förekommer tidigt som kolare.
V	Fagot	Förste invandraren var kolare men släkten övergår snabbt till tjänstemannayrken.
V	de Fala, Faleij	Inkom till Sverige från Vallonien, Belgien under 1600-talet.
V	Farke	Masmästarsläkt vid de Uppländska bruken.
T	Farther	Christian Farther skriver kontrakt 1631 i Norrköping.
V	Fassin	Inkom till Sverige från Vallonien, Belgien på 1600-talet. Fassin är en masmästarsläkt vars ättlingar sedan avancerade till högre tjänster på bruken och andra borgerliga yrken.
V	de Fer (de Faire)	Ännu en kolarsläkt med begränsat källmaterial.
V	Ficque (Kinn)	Bälgmakaren Johan Kyhn finns vid Lövsta bruk. Namnet har stavats Chine, Chun, Kinne.
V	Flament	En gren av släkten kom via Göteborg till bruk södra Småland. Namnet skrevs där Flamen eller Flaen.
F-V	de Flon	Släktens anfader är Jean Constant de Flon bördig från Bourdeaux i Frankrike. Hans hustru Maria de Besche var från Liége.
S	Flygare	En smedsläkt med oklart ursprung. Släkten har ansetts ha vallonskt ursprung men namnet är rent svenskt och finns som soldatnamn. Namnet påträffas bl.a. i norra Uppland.
V	Forthomme	Glaude Gilliuson Forthomme arbetar som kolare i Nora 1650-52.
V	Fosti	Philip Fosti är verksam som kolare i Norrköping från 1630.
V	François	En masmästarsläkt som förekommer i vid bruken i mellersta och östra Bergslagen.
N	Frey	Jan Fey skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1623.
V	Frumerie	Inkom till Sverige från Holland under början av 1600-talet
V	Gago	Se släkten Herou.
V	Galan	Släkten förekommer i Västmanland och i Uppland.
V	Garney (Grenier)	En släkt med många masmästare.
V	De Geer	Louis De Geer var den som finansierade den omfattande valloninvandringen på 1620-talet.
N	Gefvert	Troligen den största smedsläkten i Sverige, sannolikt med flamländskt ursprung.
V	Gelotte	En hammarsmedsläkt som via Godegård hamnade i upplandsbruken.
V	Giel	Snickardrängen Henri Giel skrev kontrakt i Liège 1628.
V	Giers	Ursprungsnamnet är Herceau som sedan övergått till Giers men även Gers och Jers.
Ö	Gigerus	Matthias Gigerus skriver kontrakt i Stockholm 1643. Han är från Bern i Schweiz.
V	Gilbert	Johan Gilbert. Kolare vid bruket i Tyresö mellan 1639-41.
V	Gille	En stor smedsläkt som framför allt varit koncentrerad till Österbybruk.
F	Godet (Gode)	Jean Godet kommer från Vendresse i Frankrike.
S	Goding	Ej vallonsläkt, enligt Kjell Lindbloms böcker.
F, V	Goffin	Fransk stamfader Thomas Goffin, Omont, söder om Sedan. Möjlig vallonsk stamfader: Ottin Goffin, värvad 1609.
N	Goossens	Hendrik Goossens skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1627.
V	Goudou	Jean Goudou tecknar kontrakt i Liège 1627 som hjulmakare.
V	le Gouverneur	Lynaer le Gouverneur kommer till Österbybruk i Uppland 1632 från Liège.
V	le Grand	Släkten kommer till Nyköping 1628-29.
F	Grandpré	Ubetalning till fadern i Sedan 1631, E. Appelgren.
V	Grell	Inkom till Sverige från Vallonien, Belgien i början av 1600-talet.
V	Grignard	Martin Grignard är kolare vid Flögfors bruk 1640-47.
N	Groth	Släkten härstammar sannolikt från Norra Tyskland eller möjligen Brabant. I så fall en flamländsk släkt.
V	Guillaume (Gilljam)	En talrik släkt som tidigt fanns vid upplandsbruken.
O	Hane	Oklart om svensk, tysk eller flamländsk härkomst. Vallonkoppling har ej kunnat påvisas.
V	Hardi	Bovi Hardi arbetar 1632 i Norrköping.
N	Harmsen	Hendrik Harmsen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1627.
O	Hasar	Oklar härkomst enligt Kjell Lindblom. En smedsläkt, men någon vallonanknytning har inte kunnat verifieras.
V	Havrenne	Jean Havrin finns 1625-28 i Finspång som räckarmästare.
N	Hendrikszoon	Jan Hendrikszoon skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1616.
V	Henning	Släkten förekommer talrikast vid Strömsbergs och Västlands bruk i norduppland.
V	Henvart	Släkten var tidigt masugnsarbetare.
T	Herre	Saknas i Erik Appelgrens "Vallonernas namn" och i Kjell Lindbloms böcker. Namnet har tysk klang. Någon vallonanknytning har inte kunnat verifieras.
V	Herou (Gago)	Släkten förekommer både vid bruken i Östergötland och i mellersta Bergslagen. Ursprungligen Henrot.
O	Hiller	Någon vallonanknytning har inte kunnat verifieras.
V	Hubert	Släkt med kolare och hammarsmeder. Förekommer vid bruk i Värmland.
V	Hubinet (Hübinette, Hybinette)	Släkten utgår från två invandrare, den ene skogshuggare och kolare, den andre smältare.
V	Humbla	En hammarsmedsmedsläkt med vallonskt ursprung.
O	Ilou	Okänt ursprung. Kan vara ett patronymikon.
N	Imens	Gerrit Imens skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1617.
O	Jacob	Saknas i Erik Appelgrens "Vallonernas namn" och i Kjell Lindbloms böcker. Okänt ursprung. Kan vara ett patronymikon eller en variant av släktnamnet Jacqueau.
S	Jagare	Hammarsmedssläkt vid de Uppländska bruken, kan vara ett soldatnamn.
N	Jansen	Pieter Jansen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1616.
N	Jansoon	Jacop Jansoon skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1620.
V	Jonneau	Inkom till Sverige från Vallonien, Belgien i början av 1600-talet.
N	De Jounge	Bokhållarsläkt som möjligen kan vara flamländsk.
N	Juriaensen	Dirck Juriaensen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1642.
V	Kinn	Se Ficque
V	Koch	Medlemmar av släkten blev kända företagare och några adlades Cronström.
T	Köhler	En tysk smedsläkt som finns publicerad i Svenska Smedsläkter, Band 1.
V	Lagrell	Släkten var på 1600-talet en kolarsläkt vid Stavsjö bruk.
V	Lalouette	Jacque Lalouette är hammarsmed vid Högfors bruk 1637-38.
F	Lamborion	Fransk släkt - se Kjell Lindblom, Nordisk Vallongenealogi, del II.
V	Lemoine (Lemon)	Ursprungligen Lemoine. Släkten påträffas i mellersta Bergslagen, varifrån många ättlingar påträffas i Jämtlands och Västernorrlands län.
T	Lijr (Lihr)	Av tysk härkomst, enligt finsk släktutredning. Uppsatser VI, Helsingfors 1984.
F, V	Linot	Fransk stamfader Martin Linot, utbetalning till hustrun i Sedan. Vallonsk stamfader möjl. hammarsmeden Wellam Johansson Linot.
V	Lochette	Nicolas Willamson Lochetz är harneskmakare i Jönköping 1605 men arbetar även i Kroppa.
V	Lucas	En hammarsmedsläkt vars namn senare förändrades till Lycka. Släkten återfinns i mellersta och östra Bergslagen
F	le Maigre (Lemoine, Lemon)	Kontrakt i Amsterdam 1624 för Pierre le Muick (Maigre) som skogshuggare.
V	Malchair	Leonard Malschiar arbetar som timmerman vid Torshälla snidverk 1635.
V	Malsi	Daniel Maltzer arbetar vid Gladhammars bruk 1654.
V	Maniette (Magnette)	Ursprungligen Magnette. Släkten kom via Finspång till upplandsbruken och är koncentrerad runt Gimo.
V	Martelleur	Denna släkt finns främst vid de mindre bruken i Uppland, stort antal vid t ex Ullfors bruk.
V	Marlier	Pierre Marlier finns vid Risinge 1652. Blir senare bruksförvaltare.
F	Marquis	Gabriel Marquis från Sedan i Frankrike.
O	Martens	Förekommer vid finska järnbruk. Okänt ursprung.
V	Martin	Denna släkt finns främst vid de mindre bruken i Uppland, stort antal vid t ex Ullfors bruk.
V	Martinel	Hammarsmedssläkt med stor förankring vid Lövsta bruk.
V	Mathieu	Redan under 1600-talets första decennium finns två medlemmar av släkten noterade. En gren fick sitt namn förändrat till Martin och förekommer vid bruken i norra Uppland.
V	Melchior den Manhay	Släkten kommer till Sverige 1626 och är kolare och körare.
V	Melot	Släkten har endast två återfunna medlemmar under 1600-talet. Inkom till Sverige från Vallonien, Belgien i slutet av 1500-talet.
V	Michel de Jalhay	Hubert Michel de Jalhay kommer till Norrköping 1626 som körare.
V	Michelet	Ferdinand Michelet är kolare vid Österbor 1638.
V	Michot	Masmästare Bertrand Michot från Chimay.
V	Mineur	Mineur betyder gruvarbetare, men kan även hänföras till näraliggande sysselsättning som stenbrytning. De första invandrarna var till största delen kolare.
V	Monier	En kolarsläkt ursprungligen etablerad i Södermanland senare spridd till Uppland.
F	de la Montagne	Johannes Lemotain är kolare från Sedan-området.
V	de Montigny (Ambrois Chevais)	Två grenar. Den ena grenen var hammarsmeder, den andra kolare.
F	de Morgny	Inkom till Sverige från Frankrike i början av 1600-talet.
O	Moreau	Saknas i Kjell Lindbloms böcker.
O	Morein	Saknas i Kjell Lindbloms böcker.
V	Muskin	Skriver kontrakt i Amsterdam år 1635 flyttar till Finspångs bruk i Östergötland ca 1635-1640.
V	de My	Johan de Mieux kommer till Sverige 1633 som kolare.
V	de Nis	Masmästarsläkt från de Uppländska bruken.
V	Noé	Flyttar till Sverige från Vallonien, Belgien i slutet av 1500-talet.
V	Nonnet	En hammarsmedsläkt som via Finspång kommer till Upplandsbruken.
V	Oudart	En kolarsläkt som påträffas talrikast i trakten runt Nävekvarns bruk i Tunaberg, men finns även bland smältare vid upplandsbruken.
F	Ouzeaux	Henri Ouzeaux skickar pengar till hustrun M. Suan 1621, E. Appelgren
V	Pagard	En körare- och kolarsläkt från Uppland.
V	Paillardell	Flyttar till Sverige från Vallonien, Belgien i början av 1600-talet.
V	Paradis	Jacque Paradis kommer till Norrköping 1633.
V	Parment	Inkom till Sverige troligtvis från Vallonien, Belgien i slutet av 1500-talet.
V	Pasar (Poussard)	Förekommer som smältare vid upplandsbruken men en gren flyttar till Galtströmsbruk och vidare till Finland.
V	Pecheur	Släktnamnet påträffas både i Östergötland och i norra Uppland.
T	Pemer	Nicolaus Pemer skriver kontrakt 1641 i Stockholm.
V	Pepin	Pier Pepin påträffas i Nyköping 1639.
V	Personne	Inkom till Sverige troligtvis från Vallonien, Belgien i början av 1600-talet.
V	Philip	Inkom till Sverige troligtvis från Vallonien, Belgien i början av 1600-talet.
V	Pierrou	En gren av släkten är verksam som hammarsmeder vid Horndal och Oppsjö bruk. Finns sedan även bruken runt Mackmyra.
V	Pielard	Jehan Pielard, bokhållare - har möjligen rest tillbaka.
N	Pietersen	Jan Pietersen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1642.
N	Piethaan	Andries Piethaan skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1642.
V	Piette	Inkom till Sverige från Holland i början av 1600-talet.
V	Pira	Via Finspång hamnar släkten vid upplandsbruken som hammarsmeder.
V	Pistorius de Preez	Niclas Giliusson de Preez ska ha kommit till Värmland 1605.
V	de Pois	Etienne de Pois kommer till Sverige som kolare 1623.
V	Poncelet	Noel Poncelet kommer till Sverige 1633.
V	de Pont	Daniel de Pundt i Mölntorp 1650-60.
V	Pourel de Hatrize	Bertram Pourel de Hatrize är precepter vid Holmens bruk, Norrköping 1646. Flyttar senare till Stockholm.
V	Pouset (Pousette)	Detta är en av de största vallonsläkterna i landet. Den är samlad till bruken i norra Uppland under det första århundradet.
V	Poulin	Poulin är en relativt sent förekommande släkt.
V	de Pré	Jehan de Pre är spiksmed i Nyköping 1599-1635.
T	Qvarfordt	Troligen tysk släkt nyligen publicerad i Svenska Smedsläkter häfte 23-24.
O	Raquette	Ej påträffad i urkunderna.
V	Radou	Ingift med de Besche.
N	de Rees	Förmodligen ett holländskt namn, enligt Erik Appelgren.
V	de Reniboy	Eloy Derniboy fanns vid Åker bruk från 1624.
V	de Revin	Pierre de Revin kom till Sverige 1633.
V	Robert	En kolarsläkt som från början fanns vid Godegård.
V	Robillar	En masmästarsläkt. Stamfadern Pierre Robillar kom till Norrköping 1633.
V	Robinet	Mathieu Robinet kom till Sverige 1633.
V	de la Roche	En färgare de la Roche finns i Norrköping vid mitten av 1600-talet.
O	Rochie	Johan Rochie finns i Österbybruk 1638-40.
N	Roelofsen	Herman och Jan Roelofsen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1620.
S	Roos	Möjligen ett svenskt namn.
V	Rolant	Paque Rolant i Finnåker 1643.
V	Rousseau	Var en kolarsläkt, som delvis koncentrerades kring Gusums bruk.
V	de Ruar	Gauge de Ruar kom till Norrköping 1633.
O	Ruffil	Lars Ruffil kan inte knytas till valloninvandringen.
V	de Saive	Släktens stamfar, Collin de Saive, kom till Sverige 1609.
V	de Sausoy	Från början en arbetarsläkt, senare generationer ofta förtroendemän.
V	Savar	Jean Savar är kolare i Bränn-Ekeby 1631.
N	Schaey	Jan Schaey skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1615.
N	Schilder	Jan Schilder skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1617.
T	Schult	En tysk hammarsmedsläkt som är utbredd i Bergslagen. Finns upptagen i Smedsdatabasen.
V	Servio (Servais)	En hammarsmedsläkt som flyttade till Kengis bruk, med många ättlingar i Norrbotten.
N	Simons	Pieter Simons skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1623.
V	Spite	Spite (Spett) finns med i Kjell Lindbloms "Vallonsläkter under 1600-talet", del III.
F-V	Sporon (Sporrong)	Släkten kom tidigt från Chimay i Vallonien via Finspång till Österbybruk där många medlemmar var masmästare. Äldsta ana på mödernet från Anor, Frankrike på 1500-talet.
N	Steelman	Johannes Steelman skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1626.
O	Tambour	Saknas i Erik Appelgrens "Vallonernas namn" och i Kjell Lindbloms böcker.
O	Terneau	Leonard Malschiar arbetar som timmerman vid Torshälla snidverk 1635.
V	le Thaillard (Tayard)	Vauti le Thailar arbetar i Åker 1624.
V	Le Theatre	Se Taillard
F	de Thiery	Kolaren Jan Tihery från L'oumerange tecknar kontrakt i Sedan 1621.
O	Thoursie	Osäker härkomst.
N	Tijessen	Jan Tijessen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1616.
V	Tillman	Under 1600-talet var smältare det i särklass vanligaste yrkesvalet för släkten Tillman.
V	Tissier	En hjulmakarsläkt representerad på Upplandsbruken.
N	Tjallinghs	Reinier Tjallinghs skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1627.
S	Tolf	En gammal hammarsmedssläkt men ej vallonsk. Finns utredd i Smedsläkten Tolf genom tre sekler av Lars Olof Lööf (1989) samt i Smedsdatabasen.
S	Toll	En svensk hammarsmedssläkt.
V	Tollet	Stamfadern använde sig aldrig av familjenamnet som tas upp först i den andra generationen.
V	Touffar	Släkten finns tidigt i Värmland.
F, V	Tourneur	Fransk stamfader Anthoni Torneur.Utbetalning till hustrun i Sedan. Vallonsk stamfader möjl. Hindrich Tourneur.
F	Touron	Hemort Pouru-Saint-Remy, Frankrike. Kontrakt i Sedan 2/9 1624.
O	Toussaint	Patronymikon i släkten Touffar.
V	de Try	Daniel de Try finns i Norrköping 1627 som bösspipmakare.
V	Tryson	Förekommer endast i Finland.
O	Uhr	Förekommer vid finska och svenska järnbruk. Okänt ursprung.
N	Uutgens	Symon Uutgens skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1645.
F	De la Va	Henry de Lava skogshuggare skriver kontrakt 1624 och är förmodligen från Frankrike.
V	de Val	Släkten de Val verkar komma från vallonskt område. "De Waal" betyder vallonen.
V	de Walck	Släkten förekommer tidigt i södra Dalarna bl.a. som myntsmeder.
F	Waron	Martin Vuaron tecknar kontrakt i Sedan 1620.
V	Waroquin	Anthoine Warokin skriver kontrakt i Liège 1627 som räckarmästare. Släkt som flyttar mellan olika bruk i Mellansverige.
V	Verlaine	Lodstöparsläkt som tidigt bosatte sig i Noraskogs bergslag.
S	Verme	En smedsläkt från Värmland. Har inte kunnat kopplas till valloninvandringen.
N	Vermeulen	Pieter Vermeulen skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1627.
O	Willbas	En smedsläkt som angetts vara vallonsk men som inte kunnat bekräftas. Finns upptagen i Smedsdatabasen.
V	Willmot	I Sverige utgörs släkten av två grenar utan påvisbart samband.
N	Witte	Enligt Erik Appelgrens tolkningar tyder namnet på ett holländskt ursprung. Witte eller de Witte torde som sagt vara närmast holländsk, enligt Kjell Lindblom.
V	Vincent Raflier	Många medlemmar var kolare. Släkten förekommer vid Lövsta och Gimo samt senare i en gren i Västerbotten.
N	Wolff	Jan Wolff skriver nederländskt kontrakt i Amsterdam 1617.